Placeringspolicy borde vara kyrkorådens höga prioritet

Församlingarnas medelsförvaltning ska spegla kyrkans värderingar och som betydande kapitalägare är det viktigt att påverka samhället inte bara genom verksamheten utan även via medelsförvaltningen. Kyrkan har under många år varit drivande mot en mer etiskt och hållbar kapitalförvaltning vilket gjort avtryck på exempelvis fondbranschen där nu även allt fler privatpersoner kan investera på ett etiskt hållbart sätt. 

Vid millennieskiftet fanns få etiskt hållbara fonder på marknaden. Sedan dess har fondbranschen gjort en kraftig gir och idag främjar 92 procent av fonderna i Sverige miljörelaterade eller sociala frågor enligt Fondbolagens Förening.

Genom att tidigt ställa krav på sina leverantörer har kyrkan varit en drivande kraft i att göra etiska och hållbara investeringar tillgängliga för alla. Framöver blir det kritiskt för kyrkan att i tillägg till att driva etik i förvaltningen även anpassa medelsförvaltningen efter församlingarnas ekonomiska behov.

Idag skiljer sig ekonomin i landets församlingar åt och förutsättningarna för att bedriva verksamheten kan vara väsensskild mellan två församlingar i samma geografiska region. Men gemensamt för de flesta är att man går en framtid till mötes med sjunkande medlemsantal och lägre intäkter. Flera församlingar ser över verksamheten och startar emellanåt initiativ som exempelvis förskola och ekologisk odling för att stärka intäkterna. Andra har positiva verksamhetsresultat men framtida behov av att underhålla och renovera betydande kulturvärden. Även storleken på de finansiella tillgångarna varierar från församling till församling.

Mot den bakgrunden är det slående hur likartad styrningen av medelsförvaltningen är från församling till församling. Placeringspolicyn är ett centralt dokument som styr både avkastning och risk i förvaltningen över långa tidshorisonter. 

Ekonomisk forskning visar också att det absolut viktigaste beslutet investerare tar är hur man utformar placeringspolicyn. 

Det är med stor marginal ett viktigare beslut än vilka fonder man väljer för den löpande förvaltningen. För församlingens ekonomi kan det vara utslagsgivande hur stor andel aktier man väljer att tillåta i sin policy, hur mycket stabiliserande räntepapper man inkluderar och om man använder sig av alternativa investeringar. Ändå är placeringspolicy församlingar emellan frapperande likartade och standardiserade.

I de fall det förekommer ett avkastningsmål så är det nästan alltid 3 procent över tid med justering för inflationen. En församling med verksamhetsunderskott och blygsam medelsförvaltning har alltså samma mål som en välbeställd församling med positivt resultat och som med marginal överstiger sitt målkapital. 

Samfund med stora underhållsbehov siktar mot samma avkastningsmål som de med nyligen renoverande fastigheter. Man behåller målet år ut och år in oavsett marknadssituation och om räntan är positiv eller negativ.

I en tuffare ekonomisk framtid blir det avgörande för verksamheten hur man anpassar styrningen av medelsförvaltningen via församlingens placeringspolicy. Många församlingar har en styrka i de finansiella tillgångarna. För att de på rätt sätt ska ge möjlighet för varje församling att fortsätta driva verksamheten och sprida de kyrkliga värderingarna är det viktigt att målen för medelsförvaltningen och investeringspolicyn är väl anpassade efter varje specifik församlings ekonomi. 

Utöver att kyrkan påverkat kapitalförvaltningsbranschen i en etiskt hållbar riktning, så behöver även församlingarna se till att medelsförvaltningen ger dem maximala förutsättningar att fortsätta bedriva verksamhet och påverka vårt samhälle. Även i en framtid där intäkterna kan bli lägre och kapitalmarknaderna tuffare.

Landets kyrkoråd behöver engagera sig i utformningen av placeringspolicyn och säkerställa att den är anpassad efter varje församlings unika ekonomiska situation. För många är medelsförvaltningen en strategisk tillgång som kan ge möjlighet att driva verksamheten utan underskott på sikt.

Placeringspolicyn är ett centralt framtidsbeslut och standardiserade policys utan anpassning efter verksamheten riskerar att utarma verksamheten på sikt.

Kristian Peeker, vd inom kapitalförvaltning