Egyptson: Kritiken mot mitt forskningsresultat måste nyanseras

I Kyrkans Tidnings ledarartikel 2024-10-08 kritiserar Fanny Willman min avhandling. Kritiken saknar kontextualisering och bör nyanseras.

Willman skriver: ”Amnås granskning är den enda större granskning som gjorts av Ibn Rushd med omfattande intervjumaterial, att jämföra med Sameh Egyptsons doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige som inte använder empiriska metoder, utan endast studerar textmaterial för att kritisera en organisations hela struktur och kultur samt dess företrädares politiska sympatier.”

Fanny Willman verkar sakna akademisk förankring och missar de facto, att studier av textmaterial är en väsentlig empirisk metod för att studera ideologiska band mellan olika organisationer. Professor Erik Amnå granskade visserligen Ibn Rushd Studieförbund, men använde intervjuer som metod. I min avhandling valde jag en annan metod på grund av att Ibn Rushds moderorganisation, Islamiska förbundet i Sverige, är kända för att använda dubbla budskap.

Trots olika metoder kommer både jag och Erik Amnå fram till samma resultat. Enligt Amnå har Ibn Rushd Studieförbund ”politisk-teologisk förankring i en sunnimuslimsk, samhällstillvänd tolkningstradition” med en ”ideologisk anknytning till Muslimska brödraskapet”.

Det debatten handlar om är om Svenska kyrkan överhuvudtaget ska fortsätta att samverka med ett islamistiskt nätverk, som är terrorstämplat i flera muslimska länder och har en totalitär samhällsutopi byggd på den antidemokratiska sharian. Detta islamistiska nätverk utnyttjar samverkan med Svenska kyrkan för att normalisera och sprida Muslimska brödraskapets unkna värderingar.

Det är tydligt att Svenska kyrkans uppfattning om religion och politik behöver förbättras. Aktörer med nyckelpositioner i kyrkans ledning har kunskapsluckor om politisk islam eller bedriver medvetet identitetspolitik inom Svenska kyrkans interreligiösa relationer.

Jag tillsammans med de främsta experterna på politisk islam, Mats Lindberg, Aje Carlbom, Magnus Norell, Khaled Salih erbjuder nu en kurs om politisk islam på arbetarrörelsen Viskadalens folkhögskola. En sådan kurs behövs för att öka kunskap om religionen "islam" och politisk ideologi "politisk islam". Jag ser fram emot att olika kyrkoorgan visar sig villiga att öka kunskapen i ämnet i samband med det pågående kyrkomötet i Svenska kyrkan.

Sameh Egyptson
Teol. dr i interreligiösa relationer

Svar direkt:

Tack, Sameh Egyptson, för repliken. Ledaren med rubriken De tvärsäkra åsikterna om Ibn Rushd äter upp nyanserna som gamar placerar det av kontroverser omgärdade studieförbundet Ibn Rushd i en bredare politisk kontext. Sameh Egyptsons doktorsavhandling i religionsvetenskap (Lunds universitet, 2023) nämndes i en mening, då jag mycket kortfattat jämförde Egyptsons forskningsmetodik med den som Erik Amnå, professor emeritus i statsvetenskap, använde när han granskade Ibn Rushd 2019 på uppdrag av Folkbildningsrådet.

Kritiken om att det är svårt att dra teologiska slutsatser om en samtida, religiös rörelse genom att studera textuella artefakter exemplifierades förvisso genom Egyptsons avhandling, men var i sammanhanget framförallt riktad mot en region i Sverige som fattat formella beslut att kräva tillbaka finansiering från Ibn Rushd efter att ha identifierat material som ansågs strida mot folkbildningens demokratikrav.

I vardagligt tal brukar empiriska metoder avse intervjuer, observationer och i den levda verkligheten situerade interaktioner med det fenomen som studeras. Att det också behövs religionsvetenskaplig forskning som djupt studerar innehållet i religiösa texter har jag aldrig betvivlat.

Fanny Willman, ledarskribent