Skogens tillväxt är hotad

Kyrkan och skogen är en ambitiös utredning som söker ”en annan avvägning och en ny balanspunkt för de fyra hållbarhetsdimensionerna” i förvaltningen av prästlönetillgångarna. Mer konkret handlar den nya balanspunkten om vikterna för inkomster, klimat, biologisk mångfald, renskötsel, rekreation, men också om barns behov av skog.

I Bilaga 3 möter vi hela 17 indikatorer på vad som ska vägas mot varandra, men egentligen har utredaren bara gjort en enda omvägning: Kyrkan ska offra 30 procent av sina inkomster för att minska avverkningarna. Att fälla färre träd löser alla andra problem?

Utredaren tror att kyrkan kan bidra till att motverka klimatförändringarna genom att den minskade avverkningen ska ge ökad inlagring av kol i skogen. Men skogen kan inte kompensera för de fossila utsläppen.

Skogen både fångar in och avger koldioxid genom fotosyntes respektive respiration. Denna korta kolcykel måste skiljas från den långa: För många miljoner år sedan avbröts respirationen när växter och djur dränktes i sumpmarker och trycktes ihop till det som blev kol, olja och gas. Den korta är den goda kolcykeln som tillhör det relativt stabila klimatet under holocen, medan den långa kolcykeln förstör just detta.

Avskogningen är den näst största orsaken till ökade växthusgaser. 

Snabb återskogning skulle märkbart lindra uppvärmningen, men Sverige har ingen avskogning, tvärtom: Här har skogen vuxit sedan 1950-talet, och därmed blivit en kolsänka. 

Svensk klimatpolitik var på god väg med reduktionsplikten, alltså inblandning av biodrivmedel i förbränningsmotorerna, som en övergångslösning till dess elbilarna tagit över. Råvarorna för dessa drivmedel hade kunnat komma från svensk skog istället för att importeras från länder med osäker hållbarhetskontroll. Fler drivmedelsfabriker har legat i startgroparna men på grund av den politiska omsvängningen har några av dessa projekt lagts ned.

Minskad avverkning hotar de biobränslen som redan används i Sverige, avlutar i massaindustrin och flis i fjärrvärmeverken. Kraftvärmen, när värme och el samproduceras, spelar en viktig roll nu när den väderberoende elproduktionen ökar, eftersom bränsle kan lagras.

Utredaren tror att studier av substitutionsfaktorer har förkastat biobränslena, men dessa studier rör inte reduktionsplikten eller den redan genomförda substitutionen.

Klimatförändringarna har nu gått så långt att de påverkar skogens tillväxt. Tillväxten sjönk mellan 2012 och 2018, och risken för att kolsänkan försvinner med torka, stormfällningar, bränder och insektsangrepp har ökat. Om Svenska kyrkan vill göra en ekonomisk uppoffring vore experiment för att ta fram vilka skötselmetoder och trädslag som kan motverka de negativa effekterna välkomna.

Renskötseln ställs inför nya utmaningar i och med uppvärmningen som påbjuder förändringar i skötseln. Det öppnar för nya kompromisser med samebyarna som kan lösa upp konflikten med vindkraften, den vindkraft som Svenska kyrkan vill bygga ut enligt sin Färdplan för klimatet.

När det gäller skogens roll för den biologiska mångfalden vill jag peka på de förbättringar som redan åstadkommits. Mängden död ved har ökat, arealen med gammal skog har ökat, och lövträden har ökat och ökat mer än barrträden. 

Hur gick det till? Det är vanligt att ställa trakthyggesbruk mot mångfald, men här måste vi nog tänka om. Svenska kyrkan skulle kunna bidra till att undersöka orsakerna till dessa förbättringar. De må vara otillräckliga, men finns och är kanske möjliga att utveckla vidare.

Utredningen tycks se högre värde på skogen om skogsprodukterna förädlas i högre grad. Det är dock svårt att se vilken förädling det skulle vara fråga om.

Kyrkans skogsegendomar är många men små och spridda över hela landet, men utredningen säger inget om behov av att samordna sin förändring av skogsskötseln med ägarna av grannfastigheterna.
 

Mats Bladh, pensionär, docent i teknik och samhälle, författare till Vägskäl i svensk energihistoria