Medverkar inte denna anläggning till att befästa den kassavalvstjocka barriär som skyddar den rika världens förmenta rättighet att äta kött? Det frågar sig Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan.
Kyrkans Tidning (50/16) innehåller en artikel där biskop Martin Modéus inviger två stora hönshus med plats för 40 000 slaktkycklingar. Produktionen ska följa KRAV-märknings regler. Anläggningen är uppförd med pengar från prästlönetillgångar i Linköpings stift.
Efter att ha läst artikeln infinner sig frågor om inte Martin Modéus medverkar till att bekräfta den köttnorm som många idag vill göra upp med till förmån för en kost baserad på livsmedel från växtriket. Medverkar inte denna anläggning, finansierad med Svenska kyrkans pengar och invigd av biskop, till att befästa den kassavalvstjocka barriär som skyddar den rika världens förmenta rättighet att äta kött?
Några viktiga etiska perspektiv: För det första, djuretik. Det är väl känt att gödkycklingar växer extremt fort och att de under de 10-12 veckor som kycklingen lever lider av denna tillväxt i ben och leder. Att kycklingar har tillgång till utevistelse kan inte kompensera att gödkycklingar lever ett onaturligt och plågsamt liv. Även slakten sker med lidande för kycklingarna.
För det andra, klimatpåverkan. Det stämmer att produktion av kycklingkött släpper ut mindre av växthusgaser än motsvarande produktion av gris- och nötkött. Men bäst för klimatet är naturligtvis en växtbaserad produktion.
Klimatförändringarna är kanske den största kris som vi någonsin har ställts inför. Klimatfrågan handlar om hela skapelsens framtid och har även en tydlig rättviseaspekt. De rika länderna står för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. 18 procent av växthusgaserna kommer från köttproduktionen. Konsekvenserna av ett förändrat klimat påverkar livet över hela jorden. Främst drabbas de fattiga länderna. Samtidigt har de bidragit minst till utsläppen av växthusgaser.
Ett tredje perspektiv är rätten till mat för jordens befolkning. Kycklingar, liksom grisar och kor, får foder som konkurrerar med annan produktion. Om markerna istället skulle användas för att odla växtbaserad mat som går direkt till människorna, skulle det räcka till betydligt fler, istället för att gå omvägen genom djuren. Kort och gott, jordbruksmark skulle kunna användas mer rättvist.
Många lyfter också fram hälsoaspekten som ett viktigt motiv för att äta kost baserad på livsmedel från växtriket. Idag äter vi svenskar i genomsnitt mycket kött, vilket ökar risken för tarmcancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar minskar markant om vi väljer bort kött i kosten.
Genom att hävda att produktion av slaktkycklingar följer etiska riktlinjer som Martin Modéus benämner som ”mycket skarp”, ställs frågan på sin spets. På vilket sätt anser du, Martin, att detta är en hållbar etisk verksamhet utifrån kristen tro och skapelsesyn?
Pär Friberg
präst i Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR