Med blick för världens orättfärdighet

Utställning. Maria Adlercreutz – Med världen i väven, Thielska Galleriet, Stockholm. Pågår till 5 februari 2017.

En dag för några år sedan pryddes plötsligt redaktionens mötesrum av en stor väv som hämtats upp från förrådet. ”Här ser ut som ett församlingshem”, sa kollegan syrligt. ”Eller en vårdcentral”, sa jag.

Textilkonsten har inte haft det lätt. Denna eruption av vävda och broderade bilder som började välla fram i slutet av 60-talet, väckt av samhällsomvandlingar och snabbt instoppad i rollen som som de offentliga utsmyckningarnas 1A.

Inte heller har den fått någon draghjälp av de senaste årens textilaktivism, med sina nya definitioner av konst och hantverk.

Desto mer glädjande är två aktuella och högkvalitativa utställningar på området. Om det är slump eller ej få vara osagt, men i höst har både Marabouparken i Sundbyberg och Thielska galleriet i Stockholm storsatsat på den konstskatt som tar sin avstamp i 60-talets textila frigörelse.

Thielska gör det genom en retrospektiv med Maria Adlercreutz (1936–2014), en väverska med alldeles unik position i det svenska textilkonstlandskapet.

Maria Adlercreutz inledde likt många andra sin karriär som utformare och tillverkare av textilier för kyrkan. Ett av de större uppdragen är gestaltningen av Sankt Sigfrids kyrka i Linköping, som 1964 fick både altarvävnad, predikstolshängen och mässhakar signerade Adlercreutz. En annan är utsmyckningen till Kjesäters kapell på Scouternas folkhögskola i Sörmland, en väv som finns med på utställningen.

Likt många andra gick också Adlercreutz vidare till produktion för sekulära sammanhang. Vietnam, Chile, Grekland… världens förtryckta blev motiv och ärende.

Adlercreutz hör till dem som aldrig blev övertydliga. I hennes verk finns närvaron av ett undanglidande poetiskt djup. Det säger mycket att väven ”I henne ögon bevaras folkets ljus”, ett av den moderna svenska textilkonstens mest kända verk, utmärker sig genom att vara just tolkningsbar utan att sväva på målet om vem det är som lider (Se bilden).

Det är fel att klassa hennes bilder som andliga. Dock hade hon genom alla år en levande relation till religionens begreppsvärld, något hon också själv artikulerade när hon beskrev sina verk. Kristustanken rymde mening.

Maria Adlercrantz var en lågmäld aktivist och en generös folkbildare. Hennes vävar turnerade i studieförbund och bibliotek, åtföljda av digert bredvidmaterial om färg, form och konstnärliga processer. Hur tolkar man ett snäckskal? Maria visste och kunde förklara.

På Thielskas väggar hänger ett livsverk som påminner om att den epok som ofta utpekas som en av våra allra mest programmatiska och materialistiska också rymde röster som förenade vreden över världens orättfärdighet med insikten om människans djupaste törst.