Om kyrkan menar allvar med klimatet fattas detta

Susanne Wigorts Yngvesson Gästledarskribent
Susanne Wigorts Yngvesson

Foto: Michael Probst och Mikael M Johansson

Klimatdebatten är intensiv men två av de mest avgörande åtgärderna diskuteras inte alls: ett bilfritt samhälle och barnbegränsning, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

Just nu finns det ett stort engagemang i Svenska kyrkan för klimatfrågor och vad det innebär att förändra vår livsstil. ­Målet är att vara klimatneutral för den egna verksamheten år 2030 enligt Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Detta formuleras i åtta punkter. De två som engagerar mest är resor och transporter samt förvaltning av skog och mark. Om man letar efter konkreta riktlinjer för vad man bör äta så förekommer inte orden mat, kost, vegetariskt, kött eller grönsaker. Men man uppmanas att ta ansvar på individuell och kollektiv nivå för de avtryck man sätter genom att leva.

I det avseendet tolkade biskop Johan Tyrberg färdplanen korrekt i den debattartikel (KT, nr 15, 2024) som han fick skäll för från akademiker, anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan. Tyrberg varnade för syndastämpling och skrev angående resor, särskilt flygresor, och ­slitage på planeten att ”Var och en måste se över sitt liv och fråga sig vad jag kan förändra” och ”Det finns inte ett absolut svar utan måste avgöras med ansvarstagande till vad resan ska uppnå.” En sådan inställning menade dryga hundratalet debattörer vara detsamma som att ”slippa agera”.

När man läser färdplanen är det lärorikt att fundera över vad som inte sägs. Å ena ­sidan kompromissas det inte med målet om kyrkans ansvar för klimatomställning, å andra sidan väljer man ut vissa delar av klimateffekterna men utelämnar andra (och beslutar om mål utan att själv följa dem som jag skrev om i KT, nr 9, 2024). Jag ska ge ett exempel på sådant som utesluts i färdplanen och i debatten överlag.

Forskningsstudien från 2017, The climate change mitigation gap, publicerades två år innan den första versionen av Svenska kyrkans färdplan antogs. Här undersökte ett forskarlag vid Lunds universitet hur olika livsstilsval påverkar effektiviteten för att minska koldioxidutsläpp. Om folk i utvecklade delar av världen ändrade dessa livsstilar så skulle det ge mest effekt på klimatavtrycken, enligt studien.

I tabellen nedan anger jag några siffror som bäst förstås av experter, men kan vara upplysande för oss andra genom att illustrera proportionerna mellan olika insatser. En viktig utgångspunkt i studien är att en individs utsläpp inte får överskrida 2,1 ton per år om jordens temperaturökning ska hållas lägre än 2 grader (år 2017 var de per person och år 6,7 ton i EU, 13,5 ton i Kanada, 16,3 ton i Australien och 16,4 ton i USA). Världens befolkning totalt är i dag cirka 9 miljarder.

Det som mest engagerar folk i Svenska kyrkan är frågor om kost och resor. Dessa minskar förvisso avtrycken, men knappt inga röster hörs för ett bilfritt samhälle (ens där det är möjligt) eller barnlöshet, den kategori som har mångfalt störst ­effekt. Om man i Svenska kyrkans färdplan enbart fokuserar på åtgärder för klimatomställning så borde väl den mest angelägna satsningen vara att föda färre barn, helst inga alls. Det kommer förstås att få dramatiska konsekvenser på andra sätt, men med fokus på klimatåtgärder i nödläget är det väl rimligt? Om detta ­säger ingen något, trots att debatten är högljudd.

Kanske man som aktiv åtgärd borde dela ut kondomer efter gudstjänster och konserter? Man kunde trycka Svenska kyrkans nya logga på förpackningen med uppmaningen: Tänk på färdplanen! Eller dela ut premier till anställda som avstår från att sprida sina gener till kommande generationer?

Om man hävdar att sådant vore en ­oetisk och föga kristen åtgärd, så blir man ändå svaret skyldig: varför avstår man från den åtgärd som har starkast effekt?

Efter kyrkostyrelsens senaste sammanträde fick generalsekreteraren i uppdrag att formulera ”konkreta och uppföljningsbara delmål och handlingsplaner”. Frågan om barnbegränsning är en sådan konkret handlingsplan och generalsekreteraren bör därför uppmuntras att argumentera för eller emot denna fråga. Om fem år ska Svenska kyrkan efter eget beslut vara klimatneutral så inga aspekter borde väl lämnas obearbetade för färdplanen fram­över – om kyrkan menar allvar med att göra vad man kan.

Susanne Wigorts Yngvesson,
professor i etik, Enskilda Högskolan Stockholm 

Fakta: Så påverkar vår livsstil utsläppen

Prenumerera på Nyhetsbrev

18 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Anna
Väldigt konstig artikel. Att kyrkan skulle propagera för barnlöshet (för att nå klimatmål) känns tämligen skevt... Gud gillar barn! :-P
Harry
Medelklassens kyrka gör sig allt mer påtaglig.
Aron Berggren
"Om man hävdar att sådant vore en ­oetisk och föga kristen åtgärd, så blir man ändå svaret skyldig: varför avstår man från den åtgärd som har starkast effekt?" Svaret är såklart för att det är en oetisk och föga kristen åtgärd. Den starkaste effekten för klimatet är att hela mänskligheten begår kollektivt självmord. Behöver kyrkan svara på varför det inte är en åtgärd i linje med den kristna världsbilden?
Johan
Väldigt många av bibelns stora förebilder dog (eller upptogs) barnlös. Vem levde föga kristet, dom eller de som uppmuntrar till familjebildning?
Karin Janfalk
Utan att just nu ta ställning i sakfrågan gillar jag att Susanne Wigorts Yngvesson sticker ut hakan.
Josef
"Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.” 1 mos 1:28
Wisti
Ett anspråkslöst förslag, tycker jag.
Mats Rimborg
Jag tror att artikelförfattaren blandar ihop äpplen och päron vid sin jämförelse. Dels skriver hon att en genomsnittlig EU-medborgare orsakar koldioxidutsläpp som är 6,7 ton per år. Dels påstår hon att världen besparas 58,6 ton per avstått barn och år, nästan tio gånger så mycket. Att avstå från ett barn skull alltså göra att man inte bara blir klimatneutral, utan dessutom tar upp över 50 ton koldioxid ur atmosfären per år, alldeles själv. Eller kanske tillsammans med sin partner, det är ju två föräldrar som behöver komma överens om hur många barn de vill ha. Men ändå!
Mattias
Det finns väldigt goda skäl att stoppa befolkningsökningen. Men den extremistiska ståndpunkten "helst inga (barn) alls", är både moraliserande och destruktiv. Människan är också Guds skapelse. I västvärlden krymper befolkningen snabbt nog ändå ...
Lorents
Någon expert kanske kan förklara faktarutan, för med enkel matematik bör det bli mindre utsläpp per individ med fler barn i familjen? Man delar på det mesta och utgifterna för hushållet ökar på marginalen, men glädjen i familjen ökar desto mer. Med detta i åtanke vore det nog inte så dumt med ett tredje barn! /Tvåbarnspappa