Låt stift och domkapitel bli arbetsgivare

Domkapitlens reella möjligheter för tillsyn av präster och diakoner är en följetong. Ända sedan kyrkan skiljdes från staten och prästerna fick lokal anställning har frågan på olika sätt debatterats.

För två år sedan fick den nytt bränsle när dåvarande Datainspektionen nekade stiften tillgång till känsliga personuppgifter, såsom uppgifter om sexualbrott, narkotikabrott, rattfylleribrott eller frågor om hälsa och missbruk. Myndigheten ansåg inte att sådana uppgifter skulle hanteras av domkapitlen (KT, 2019-04-03).

Samtidigt krävs sådan tillgång om domkapitlen ska kunna utöva tillsyn över sina medarbetare. Kyrkan överklagade därför beslutet och fick delvis gehör i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten anförde ett så kallat medlemsundantag för kyrkan. I det att personer i vigningstjänsten är medlemmar i kyrkan får domkapitlen rätt att hantera känslig information.

Rätten gav dock ärendet tillbaka till Integritetsmyndigheten (IMY), tidigare Datainspektionen, för att pröva om ett sådant undantag kan stödjas på någon av de aktuella rättsliga grunderna i dataskyddsförordningen. Men i IMY:s beslut framgår att det saknas förutsättningar för myndigheten att ge tillstånd i enlighet med ansökan, varför denna avslås.

Därmed är vi tillbaka på ruta ett – domkapitlen saknar tillgång till känsliga personuppgifter, vilket försvårar tillsynsuppdraget betänkligt. Sista ordet är inte sagt. Kyrkan har överklagat beslutet och följetongen lär fortsätta. Men det finns en enklare lösning, vilket denna ledarsida tidigare påtalat (KT, 2019-04-17). En utväg som dessutom vore i linje med Svenska kyrkans episkopala struktur. Låt stift och domkapitel blir arbetsgivare åt dem i vigningstjänsten. Det skulle stärka biskopens möjligheter till både främjande och tillsyn, eftersom känsliga personuppgifter får lov att hanteras av arbetsgivaren.

Jonas Eek