Detta ska kyrkomötet besluta om

Nu har kyrkomötesledamöterna intagit sina platser i Uppsala. Ett förslag som haft starkt stöd är det om en procentspärr i valet till kyrkomötet. Foto: Mikael M Johansson.

På måndagen börjar kyrkomötets andra session. På bordet finns 85 motioner och sju skrivelser som ska debatteras av ledamöter innan beslut fattas. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Nu har kyrkomötesledamöterna intagit sina platser i Uppsala. Ett förslag som haft starkt stöd är det om en procentspärr i valet till kyrkomötet. Foto: Mikael M Johansson.

Det mest omdebatterade kyrkomötesfrågan är motion nummer 83, skriven av Socialdemokraternas gruppledare Jesper Eneroth och undertecknad av gruppledaren i Centerpartiet (C), Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) och Öppen kyrka (Öka). Men bland motionerna som ska avhandlas under den andra sessionen finns även många andra, så som den om kyrkliga begravningsbyråer eller en procentspärr till kyrkomötet. 

Här ett urval av frågorna som ska behandlas:

Avkragning vid vägran att viga samkönade

Motionen nummer 83 föreslår att den präst som diskriminerar någon på grund av kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning kan bli avkragad samt att det slås fast att det anses diskriminerande att avstå från att viga homosexuella.

Förslaget har fått kritik från flera håll. Det har bland annat sagts att den riskerar att polarisera kyrkan ännu mer och att det vore ett svek att gå emot ordningen med två hållningar i synen på äktenskapet. Tillsyns- och uppdragsutskottet har med en knapp majoritet föreslagit kyrkomötet att avslå motionen.

Det finns även en motion, signerad Miljöpartister i Svenska kyrkan, om att alla nya präster ska lova att säga ja till att viga samkönade par. Den har Läronämnden underkänt och utskottet har yrkat på avslag.

Förslag om procentspärr

Det finns starkt stöd för motionen som föreslår en procentspärr i valet till kyrkomötet. Motionen är signerad av företrädare för Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Borgerligt alternativ (BA), Vänstern i Svenska kyrkan (Visk), Öppen kyrka - en kyrka för alla (Öka) och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk). Om alla ledamöter i dessa grupper skulle rösta för motsvarar det två tredjedelar av kyrkomötet. Organisationsutskottet har ställt sig positiv till motionen.

Diskussionen om en procentspärr väcktes efter kyrkovalet 2021 då Alternativ för Sveriges drygt 11 000 röster räckte till tre mandat i kyrkomötet. Motionärerna föreslår ingen procentsats för spärren utan vill att kyrkostyrelsen tar fram föreslag. De framhåller vikten av att alla grupper i kyrkomötet kan vara representerade i alla åtta utskott.

– Om man inte är med i utskottsarbetet för att man inte har mandat, då är det ett demokratiskt problem, för då har man inte varit med i diskussionerna som föranleder beslut i kyrkomötet, har Marjut Ervasti, gruppledare för Visk, sagt.

Kyrkliga begravningsbyråers existensberättigande 

Kyrkliga begravningsbyråer har länge varit en omdebatterad fråga. Den utreddes på nytt förra året och kyrkostyrelsen föreslår i en skrivelse ett tillägg i kyrkoordningen som öppnar upp för begravningsbyråer. Organisationsutskottet håller med om att begravningsbyråer borde tillåtas men vill se en lite annorlunda formulering av tillägget i kyrkoordningen. Utskottet var inte enig i beslutet.

Stöd till kyrkomusikerutbildning

En annan motion som fått stöd i utskottsbehandlingen är den som föreslår tillfälligt stöd till kyrkomusikerutbildningen på Marie Cederschiöld högskola. Motionen är signerad av företrädare för Posk, BA, Öka och av fyra biskopar.

– Det här är bara en tillfällig lösning för ett år framåt, inte minst på grund av att den mycket prekära situationen inom musikersidan, där vi har inte råd att tappa den kompetensen, har ordföranden i kyrkolivsutskottet Sören Olsson sagt.  

Föreslår stopp för kalhyggen

Åsa Rehndell, ledamot för Himmel och jord (Hoj) har skrivit hela åtta motioner. Hon föreslår bland annat stopp för kalhyggen och plantering av contortatallar, att beräkningar av kyrkans skogs klimatnytta ska göras av oberoende forskare och att det utreds hur skogsmark som tagits från samer kan återlämnas.

Förvaltarskapsutskottet föreslår avslag för samtliga. I vissa fall menar utskottet att ämnet kan komma att omfattas av den utredning som kyrkomötet beslutade om förra året. Den ska undersöka hur kyrkoordningens bestämmelser ska utformas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt.

Förvaltarskapsutskottet föreslår däremot att kyrkomötet röstar igenom en motion från centerpartisten Paul Höglund om att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att påbörja förhandlingar med myndigheter för att möjliggöra avsättningar i kyrkans skogar av virke till kulturrenoveringar av kyrkans fastigheter.

– När vi hade diskussionen i utskottet så var det ganska uppenbart att här fanns en konflikt mellan två regelverk som är svår att lösa längre ner i kyrkan, säger utskottets ordförande Gunilla Franzén (C).

Fakta: Utskott föreslår även

Nej till råd för undervisning och lärande, även om utskottet gärna ser att kyrkostyrelsen frivilligt inrättar ett sådant råd.

Ja till en för kyrkan gemensam jämställdhetsstrategi.

Nej till att kyrkan efterfrågar en granskning av folkrättens tillämpning i Kina.

Fakta: Kyrkomötet

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och beslutar om frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan.

Kyrkomötets 251 platser för mandatperioden 2022-2025 innehas av 134 kvinnor (53,4 %) och 117 män (46,6 %) från 13 olika nomineringsgrupper.

Av kyrkomötets ledamöter är 41,8 procent nya i sitt uppdrag.

Kyrkomötets sessioner 2022 hålls den 4–7 oktober (session 1), och den 21–23 november (session 2). Under första sessionen arbetar ledamöterna i utskott. I den andra sessionen debatterar ledamöterna i plenum och fattar alla beslut.