Dörren till Sverige har stängts

I ett rum i Charikar, Afghanistan, sitter nu en rädd ung man och gömmer sig. Han drömmer om att ta studenten i Visby och bli läkare.

Hasebullah Fateh bodde hos Ylva Liljeholm och Mats Hermansson i Visby i drygt två år. Ylva och han träffades genom Ylvas arbete på Film på Gotland. Hon drev projekt där unga asylsökande fick lära sig göra film och Hasebullah var en av dem.

– När Hasebullah fyllde 18 blev han utslängd från sitt hvb-hem. Jag frågade om han ville bo hos oss. Vi har haft människor boende hos oss förut så vi var vana, berättar Ylva.

Hasebullah flyttade in i domprostfamiljen i april 2017.

– Vår son gick sista året på gymnasiet. Vi har ett stort hus men vi måste anpassa oss till varandra. Det var lite jobbigt ibland. Men Hasebullah har stor integritet och är alltid villig att passa in. Han frågade när det var något han inte förstod.

Hasebullah hade bara fyra skolår i bagaget när han kom, men han läste in grundskolan och började på gymnasiet. Han deltog i kulturlivet och hade många vänner. Men hans asylprocess gick inte alls lika bra.

– Han var så optimistisk och trodde att om han var duktig, så skulle han få stanna i Sverige. Det gör mig arg när jag tänker på att han bara blickade framåt på intervjun med Migrationsverket. Han ville inte prata om allt elände han upplevt, säger Ylva.

Under 2015 sökte över 40 000 afghanska medborgare asyl i Sverige. Hasebullah kom hit i december.

Han föddes i staden staden Charikar i Afghanistan och har berättat att hans pappa var polis och sårades i strid med talibaner när Hasebullah var liten. Familjen flydde till östra delen av landet. Området blev senare ett talibanfäste. Familjen levde som sekulära muslimer och trakasserades av talibanerna. I september 2015 anfölls området av talibaner. Hasebullah kom ifrån sin familj när människor flydde hals över huvud. Sedan dess säger han sig inte ha hört av dem,

Sedan, berättar Hasebullah, kidnappades han av talibanerna som försökte göra honom till soldat. Men han satt bara och grät. Det fanns många andra kidnappade ungdomar där och de utsattes för våld och sexuella övergrepp.

– Det där berättade han inte förrän nu i år, suckar Ylva. Om han hade berättat det från början, kanske Migrationsverket hade trott på honom.

Hasebullahs berättelse fortsätter med att talibanerna till slut gav upp om honom. De drogade honom och dumpade honom. De hade spänt på honom ett bombbälte, han blev en ofrivillig självmordsbombare. Men en man hjälpte honom av med bältet och betalade han smugglare som tog Hasebullah till Europa.

– Den här mannen är märklig i Hasebullahs berättelse, säger Ylva Liljeholm.

– Jag tror att mannen ville väl.

Till slut hamnade Hasebullah i Sverige.

Hur var det att höra hans berättelse?

– Jag är inte van att höra sånt. Och jag var försiktig med att ställa frågor. Jag fokuserade på att ge honom en fungerande vardag. Hasebullah ville inte prata om det han varit med om. Han berättade bara för att han hade fysiska besvär och var tvungen att ta sig till läkare.

Hasebullah drömde om att ta studenten i Sverige. Men eftersom Migrationsverket inte trodde att han var hotad av talibanerna, fick han inte uppehållstillstånd.

Migrationsverket anser att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig, men att den varierar både inom och mellan olika provinser. Konflikten har, enligt Migrationsverket, inte nått den nivå som krävs enligt lag för att alla från ett visst land ska beviljas asyl.

Enligt färska siffror som tidningen Dagen rapporterat om, får 37 procent av alla asylsökande afghaner uppehållstillstånd i Sverige. I Frankrike, som gör en annan bedömning, är siffran 70 procent.

På försommaren i år togs Hasebullah till Migrationsverkets förvar. Där satt han tills utvisningen verkställdes i oktober. I dag är han tillbaka i sin födelsestad Charikar.

– Han kan inte vara kvar där. Så han försöker skaffa sig ett pass. Han har redan blivit beskjuten en gång. Han fick en k-pist riktad mot sig men de sköt en man bredvid honom, säger Ylva Liljeholm.

Bara att vandra från flygplatsen till staden var en stor risk. Hasebullah har berättat hur människor tittade misstänksamt på
honom.

– Han säger att det känns på lukten om man varit i väst. Man rör sig annorlunda, talar annorlunda. Det är en svår anpassning för den som levt i Sverige att komma tillbaka till ett samhälle där du inte har någon frihet alls, vare sig män eller kvinnor.

Ylva Liljeholm har kontakt med Hasebullah via messenger. I Visby finns också många vänner och en flickvän. Hasebullah har inte gett upp hoppet, trots att han nu lever i ständig rädsla.

– Han vill bo här, gifta sig med sin flickvän, bli läkare och bidra till samhället, säger hon.

Ylva Liljeholm är besviken på svensk migrationspolitik.

– Man kan inte öppna gränserna som vi gjorde 2015 och sedan rycka bort mattan under fötterna på dem fyra år senare. Det är så grymt.

Även hennes familj känner sig svikna av samhället. Medan de två egna barnen pluggar och reser runt i världen sitter Hasebullah fast i Charikar. Det är svårt för dem att acceptera att villkoren är så olika.

– Och det är ett sjukt slöseri med skattepengar. Hasebullah har suttit i förvar i 2,5 månader för 4 000 kronor per dygn när han hade kunnat bo gratis hos oss och gjort nytta för samhället.

Trots att Ylva Liljeholm är frustrerad, ångrar hon inte något.

– Det är aldrig förgäves att låta en utsatt människa få bo i en vanlig familj och se hur det är.

Har du mött kritik för att ni öppnade ert hem för Hasebullah?

– Bara på sociala medier. Jag får höra att jag är naiv godhetsknarkare. Men på Gotland fungerar integrationen bra. Det lever 1 000 afghaner på Gotland och jag hör inte talas om så många problem.

Hanna Wallsten

Den största strömmen av flyktingar till Sverige under 2010-talet kom hösten 2015. Under det året sökte 41 564 afghanska medborgare asyl i Sverige.

23 480 av de asylsökande registrerades som ensamkommande barn. Av dessa var de flesta pojkar och av minoritetsgruppen hazarer.

Från och med den 4 januari 2016 infördes id-kontroll av alla som ville passera till Sverige från Danmark och därmed sjönk antalet asylsökande till Sverige kraftigt.

Gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagen innebar att de som fått avslag på sin asylansökan kunde söka tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige för gymnasiestudier.

Migrationsverket mottog 11 776 ansökningar fram till och med den 30 september 2018, som var den sista dagen att ansöka. Majoriteten av de sökande var afghaner. 6 404 fick stanna, 2 791 fick avslag och 2 440 ärenden var fortfarande inte avgjorda i maj 2019. Övriga 141 ärenden avsåg avskrivna ärenden och ärenden som lämnats utan åtgärd.

Det tillfälliga uppehållstillståndet gällde i 13 månader men kunde förlängas om studierna inte var avklarade.

Migrationsverket gör kontinuerligt bedömningar av säkerhetsläget i Afghanistan och kommer med nya rättsliga ställningstaganden om det behövs. I nuläget anses säkerhetssituationen i Afghanistan vara allvarlig men variera både inom och mellan olika provinser. Konflikten har inte nått den nivå som krävs enligt lag för att alla från ett visst land ska beviljas asyl, enligt Migrationsverket.

2018 var 52 000 personer födda i Afghanistan folkbokförda i Sverige enligt SCB.

Hanna Haspe