Ungdomsbarometern samlar årligen in data från 17 000 unga personer i Sverige, för att få en så bred bild som möjligt av vad det är som bubblar i den uppväxande generationen.
Munkmode ersätts av mening
Enligt undersökningen började unga redan förra året visa ett intresse för introspektion och för att vara återhållsamma i syfte att fokusera på viktigare mål i livet, som målmedvetenhet och prestation. I år lägger de unga mindre vikt vid det materiella och ett allt större intresse för gemenskap, en andlig dimension och en djupare mening.
Enligt unga som deltog i undersökningen kommer 2025 bli året då fler hittar en tro.
Maria Klingenberg är universitetslektor i religionsbeteendevetenskap på teologiska institutionen vid Uppsala univeritet. Hon har forskat kring religionens plats i ungdomars liv och hon tvivlar på Ungdomsbarometerns resultat.
"Inte nödvändigtvis"
- Jag vill inte framstå som grinig, men jag ställer mig skeptisk till att det faktiskt är fler som visar ett intresse för religion, säger Maria Klingenberg.
Hon menar att trenden som Ungdomsbarometern observerat inte nödvändigtvis måste innebära att unga väljer att bli religiösa. Den kan innebära att diskussioner om tro blivit mer normaliserade.
- I takt med att det blir mer självklart med religiös mångfald i Sverige så blir också religion något unga är mer öppna för, men måste det innebära att de själva blir religiösa?
Rekordmånga unga
Det har på senare tid också pratats mycket om att Svenska kyrkan har fått in ett rekordhögt antal unga medlemmar under 2024.
Även detta anser Maria Klingenberg inte måste vara så dramatiskt som medierna får det att framstå.
- Om jag får spekulera kring detta så tror jag det handlar om att det inte är lika många som väljer att döpa sina barn. I stället kanske det är unga som vuxit upp i kyrkliga sammanhang som väljer att “komma tillbaka”, säger Maria Klingenberg.
