Önsketänkande låtsasteologi

Kroksson och Ardin hävdar att Greta Thunberg är en profet jämlik med Bibelns profeter. De anför hemsnickrade argument med vilka de knyter Thunberg till de bibliska profeterna. Det är ett banalt försök att skriva in Thunberg i en teologisk kontext där hon och hennes gärning inte hör hemma. Ty Greta Thunberg är ingen biblisk profet. Hur gärna man än önskar att det var så.

Den profetiska rösten är inte vad som helst riktat ut till världen i allmänhet. Profeternas ord är riktade inåt, mot och till kyrkan. Profetens röst är driven av Guds heliga Ande och ifrågasätter kyrkan själv. Den profetiska rösten vill korrigera riktningen så att Guds folk riktar in sig mot och lyssnar till Gud Fadern själv i första hand. Det var de bibliska profeternas ärende. Någon annan form av profetisk röst finns inte och har aldrig funnits.

Med Luthers Stora Katekes är Krokssons och Ardins missförstånd begripligt. Om det första budet skriver Luther: ”Vad betyder detta bud, och hur ska vi förstå det? Vad menar man egentligen med att ha en Gud, och vad innebär begreppet Gud? Svaret är följande: din Gud kallas den eller det som du tar din tillflykt till när du är i nöd. Att ha en Gud är alltså inget annat än att av hjärtat förtrösta och tro på den eller det som man sätter högst i tillvaron. Som jag ofta har sagt är det bara våra hjärtans förtröstan och tro som avgör vad vi har för Gud eller avgud.”

Det är ett banalt försök att skriva in Thunberg i en teologisk kontext där hon och hennes gärning inte hör hemma

Om klimatfrågorna sätts högst i tillvaron har man gjort dem till sin Gud. Eller med Luthers ord – till sin avgud.

Kulten, dyrkan och PR-industrin som har växt fram runt fenomenet Greta är mer än något annat en dans runt en guldkalv, om nu ett bibliskt tolkningsmönster ska läggas på det hela. Fenomenet Greta har blivit en tjurkalv, gjuten av folkets gyllene förhoppningar, på vars rygg avguden ”Klimatfrågorna” bärs fram och hyllas med sång och dans.

Krokssons och Ardins inlägg är ett bra exempel på att det mest bara blir dålig teologi när politiska ideologer draperar sina politiska hjärtefrågor i den kristna teologins språkdräkt. Det gagnar vare sig Greta Thunbergs gärning eller arbetet med klimatfrågorna att göra Greta till något som hon inte är.

Klimatfrågorna handlar om vett och vetenskap, inte om biblisk profetteologi. De frågorna är viktiga och allvarliga och får inte reduceras till banal och önsketänkande låtsasteologi. Det är mer konstruktivt att fokusera på och arbeta med konkreta lösningar på miljö- och klimatproblemen. Ungefär just det som Greta uppmanar oss att göra.

Patrik Pettersson
präst