Säkerhetsexpert varnar: Ryssland kan använda svenska kyrkor

Patrik Oksanens råd till Svenska kyrkans församlingar är att de ska ha väldigt mycket på fötterna och veta vem de hyr ut eller säljer lokaler till.

– Det är särskilt viktigt om kyrkan ligger nära viktig infrastruktur. Lita inte bara på någon som verkar trevlig, utan skaffa kunskap om vad som ligger bakom intresset.

– Lita på din magkänsla, känns något konstigt eller underligt - gräv djupare. Svenska kyrkan måste vara betydligt mer skärpt än tidigare, säger Patrik Oksanen som är strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan och medarbetare på tankesmedjan Frivärld.

Handgemäng uppstod

S:t Sigfrids kyrka är en av flera kyrkor som rysk-ortodoxa församlingar tillhörande Moskvapatriarkatet har försökt ta kontroll över. Kyrkan ligger i Aspudden i Stockholm och ägs av föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner. Föreningen hyrde ut sin kyrka till en ny hyresgäst, en rysk-ortodox församling. Församlingen försökte sedan ta över kyrkan med vad som uppfattades som kuppliknande metoder, i samarbete med en församling i Missionsprovinsen - en konservativ kristen rörelse. (Mer om detta i en kommande artikel).

Ordföranden i S:t Sigfrids kyrkas vänner berättar om en fyra år lång dragkamp, som bland annat innehöll lås som byttes så att föreningen inte kunde komma in, en ”skuggstyrelse” som agerade i föreningens namn och ett årsmöte som avslutades med handgemäng.

Kyrkan är underrättelsetjänst

En civilrättslig process följde och sommaren 2024 fick föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner tillbaka sin kyrka. Men detta var kanske inte bara en konflikt mellan några små kyrkliga grupper, det kan ha varit ett fientligt agerande av främmande makt. 

– Rysk-ortodoxa kyrkan är inte infiltrerad av de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Den är en integrerad del av maktapparaten och Kremls maktutövning, säger Patrik Oksanen.

Med sviktande ekonomi blir det vanligare att Svenska kyrkans församlingar hyr ut eller säljer kyrkor. Rysk-ortodoxa församlingar i Sverige som hör till Moskvapatriarkatet har under senare år hyrt, lånat och till och med försökt ta över flera kyrkor i Sverige. Kopplingarna till Moskvapatriarkatet gör att svenska säkerhetspolisen, Säpo, bedömer detta som en säkerhetsrisk och ett hot mot Sverige.

Nära infrastruktur

– Kyrkor i Sverige är ju ”väldigt bra” ur underrättelseperspektiv eftersom de är juridiskt skyddade och Säpo inte har rätt att avlyssna platser som används för enskild själavård. Där kan man ha hemliga möten, säger Patrik Oksanen som har fördjupat sig i hur den rysk-ortodoxa kyrkan med anknytning till Moskvapatriarkatet arbetar i Sverige.

I april ger han ut boken ”Rysslands hemliga krig mot Sverige – Hybridkriget inifrån – sabotage, desinformation och nyttiga idioter”. En del av boken behandlar Moskvapatriarkatet. 

– De kyrkobyggnader man vill ta över ligger ju ofta nära viktig infrastruktur som broar, flygfält, skjutfält eller stora vägar, säger Patrik Oksanen. 

S:t Sigfrids kyrka är ett exempel på detta. 

– Den kyrkan har ju en strategisk placering intill Essingeleden och nära en av Stockholms vattenreservoarer, säger Patrik Oksanen.

Utnyttjas av maktspel

Han menar att samarbetet med en rörelse som Missionsprovinsen är logiskt. Ryssland söker efter ”möjliggörare” för att nå sina mål. 

– Missionsprovinsen faller precis in i mönstret. Ryssland har odlat kontakt med konservativa västerländska religiösa grupper som delar deras syn på bland annat familj och det hbtq-dekadenta väst. Ett annat exempel är vapenlobbygruppen NRA i USA. Ryssland söker gemensamma ytor i sådana grupperingar för att påverka dem, säger han. 

Göran Beijer är biskop emeritus i Missionsprovinsen och medlem i S:t Stefanus Koinonia, församlingen som försökte ta över S:t Sigfrids kyrka tillsammans med den rysk-ortodoxa församlingen. 

– Det är klart att vem som helst kan komma att, utan att inse det, utnyttjas av fientliga länders maktspel, säger han.

Men han menar att om någon utnyttjades i detta fall var det S:t Sigfrids kyrkas vänner, eftersom föreningen var den ryska församlingens hyresvärd.

Civilrättslig process

Innan församlingen den Helige Sergij hyrde S:t Sigfrids kyrka lånade de, från mitten av 1980-talet fram till 2019, en lokal av Maria Magdalena församling på Söder i Stockholm. Detta mot att de iordningsställde lokalen.

Olle Burell, som var kyrkorådets ordförande i Maria Magdalena, säger att Säpos yttrande angående den rysk-ortodoxa kyrkan och rysk underrättelsetjänst kom först 2023. Enligt honom fanns inga sådana varningar när Maria Magdalena lånade ut lokalen. 

– De flyttade för att de blev för trångbodda och vi diskuterade om församlingen själv kunde ha nytta av lokalen, säger Olle Burell.

"Ingen polisstat"

För föreningen S:t Sigfrids vänner krävdes en civilrättslig process för att få tillbaka sin kyrka. 

– Det är ju utmaningen i vår öppna demokrati. Det måste bli en civil rättsprocess. En del kanske kan undra varför våra myndigheter inte sätter stopp, men vi lever ju inte i en polisstat. Enskilda måste ta fajten och det kan vara otroligt tärande, säger Patrik Oksanen.

Enligt Oksanen kan kyrkor användas för allt från att påverka opinion till underrättelseinhämtning, men även i händelse av krig: 

– Säkerhetspolisen sade redan 2019 att Ryssland etablerar plattformar, som kyrkor, som går att använda här och nu, men också i en försämrad säkerhetspolitisk situation. 

Vapengömmor och förråd

I Ukraina har kyrkor använts som vapengömmor och förråd för förnödenheter för ryska trupper. Men de kan också användas för att rapportera in trupprörelser och leda beskjutningar. 

– Vi vet också att präster trogna Moskvapatriarkatet har brutit biktens sakrament och berättat för rysk underrättelsetjänst vad de har fått höra under bikt med ukrainska soldater.

Rysk-ortodoxa församlingar som till Moskvapatriarkatet har visat intresse för fler kyrkor än S:t Sigfrids. Marma kyrka, som tillhör Älvkarleby-Skutskärs församling, hyrdes mellan 2017 och 2022 av en rysk-ortodox församling. Kyrkan ligger nära ett skjutfält, flera broar över Dalälven, ett vattenkraftverk och Gävle hamn.

Håkan Karlsson (S), ordförande i kyrkorådet i Älvkarleby-Skutskärs församling, skriver i ett mejl till Kyrkans Tidning: ”Vi beslutade att sluta hyra ut när det kom uppgifter om att det fanns kopplingar mellan den ortodoxa församlingen och patriarkatet i Moskva och det pågående kriget i Ukraina. Med den informationen som framkom, var det nödvändigt att avbryta uthyrningen”.

Intill flygfältet

Enligt Gefle Dagblad verkar det vara samma präst som är ansvarig för den rysk-ortodoxa Gävleförsamlingen som har låtit bygga en rysk-ortodox kyrka intill Västerås flygplats. Västerås Läns Tidning avslöjade att ett statligt ryskt kärnkraftsbolag finansierat den kyrkan. 

– Ja, Västerås är ett exempel. Där klarade inte kommunen att ta till sig varningar i tid. Det är den enda egenbyggda rysk-ortodoxa kyrkan, ett 35 miljonersbygge med möjlighet till övernattning och med kök, säger Patrik Oksanen.

I gruvorten Boliden i Västerbotten har ett kapell som tidigare tillhörde Missionsförbundet blivit en rysk-ortodox kyrka. Även den har kopplingar till församlingen i Västerås. 

Jobbade för KGB

– Den ansvarige prästen i Västerås har fått medalj av SVR, den ryska utrikesunderrättelsetjänsten. Man måste förstå hur djupt sammanflätad kyrkan är med den ryska underrättelsetjänsten, säger Patrik Oksanen och fortsätter:

–1943 insåg Stalin att man inte bara klarade sig med kommunism och stalinism så han återuppväckte Moskvapatriarkatet. För Kreml var det viktigt att använda kyrkan för kontroll i det egna landet, men även för påverkan utomlands. Patriarken Kirill var KGB-agent i Schweiz på 70-talet, här finns en likhet med den sex år yngre Putin som jobbade åt KGB i Dresden. 

Patrik Oksanen menar att Svenska kyrkan centralt borde kunna hjälpa enskilda församlingar att undvika att hyra ut till församlingar med koppling till Moskvapatriarkatet.

Har hanterats av Svenska kyrkan

Lisa-Gun Bernerstedt är chef för beredskap och säkerhet på kyrkokansliet.

– Den här frågan är känd och behandlad inom stiftsdirektorsnätverket. Om vi på nationell nivå får kännedom om att en lokal hyrs ut till rysk-ortodoxa kyrkan, kontaktar vi alltid det stift som det handlar om, som i sin tur tar kontakt med församlingen. Så har det hanterats vid de tillfällen som det har skett, säger hon.

När det gäller just rysk-ortodoxa kyrkan påpekar Bernerstedt att den sade upp kontakten med Svenska kyrkan redan 2009, efter kyrkomötets beslut att viga personer av samma kön.

– Det finns ju ingen anledning att hyra ut till någon som har sagt upp kontakten, säger Lisa-Gun Bernerstedt. 

Vad gäller risken att det finns intresse för en kyrka som ligger nära viktig infrastruktur är det en av många saker att förhålla sig till när det gäller beredskap och säkerhet, säger hon. 

Har Svenska kyrkan varit naiv i den här frågan kring rysk-ortodoxa kyrkan?

– Det är svårt att uttala sig om. Det är ett långt land och vi har hanterat olika hot och risker under lång tid. Vi har lärt oss utmed vägen och nu är detta en känd och diskuterad fråga, skulle jag vilja säga.

Kyrkans Tidning har sökt Helige Sergijs församling. Församlingsrådet hänvisar till fastan och påskfirandet och vill inte svara på frågor förrän efter påsk.