"Kyrkan i det offentliga rummet" blir eget tema på kyrkomöte

Kyrkomötets presidium Carina Etander Rimborg, Karin Perers och Levi Bergström föreslog att kyrkomötet 2024 skulle ha temat "Kyrkan i det offentliga rummet" och fick gehör hos kyrkomötet. Foto: Mikael M Johansson

Om två år ska kyrkomötet fokusera på kyrkan i det offentliga rummet, det bestämdes på årets kyrkomöte. 
– Det är en central fråga för Svenska kyrkan i dag, säger kyrkomötets ordförande Karin Perers.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Kyrkomötets presidium Carina Etander Rimborg, Karin Perers och Levi Bergström föreslog att kyrkomötet 2024 skulle ha temat "Kyrkan i det offentliga rummet" och fick gehör hos kyrkomötet. Foto: Mikael M Johansson

På kyrkomötet beslutades att kyrkomötet 2024 ska vara tematiskt och att temat ska vara “Kyrkan i det offentliga rummet”. Det är samma tema som kyrkomötet tidigare beslutat att genomföra 2021, men det kyrkomötet ställdes in på grund av pandemin. 

Förslaget om temat kom från kyrkomötets presidium, som i sin skrivelse också föreslog ändringar i kyrkoordningen som krävs för att tematisk kyrkomöte ska kunna genomföras. 

– Vi uppfattar att temat rör  en central fråga för Svenska kyrkan i dag. Kyrkan är efterfrågad i hela det svenska samhället både i sorg och glädje. Det är alldeles självklart att vi tar en plats där, men det finns också en utveckling mot att man är inte endast tacksam över Svenska kyrkan och civilsamhällets närvaro, utan att man också ordentlig räknar in den resursen redan från början, säger Karin Perers, kyrkomötets ordförande. 

"Lärande och undervisning" var temat förra gången

Ett tematisk kyrkomöte genomfördes första gången 2019. 

– Det var ett resultat av att vi tre (Karin Perers, Levi Bergström och Carina Etander Rimborg reds. anm.), när vi valdes till kyrkomötets presidium, bestämde oss för att med respekt för kyrkomötets viktiga roll som kyrkomötets högsta beslutande organ, ändå pröva hur vi kan förnya arbetsformerna, säger Karin Perers. 

2019 var temat “Lärande och undervisning”. Karin Perers var mycket nöjd med det första tematiska kyrkomötet och i en enkät som presidiet skickade ut efteråt uppgav 75 procent av kyrkomötets ledamöter att de tyckte att mötet var bra eller mycket bra. Utformandet av kyrkomötet 2019 kommer att vara vägledande för det tematiska kyrkomötet 2024.  

Mer tid för seminarium och diskussion

Karin Perers beskriver hur man 2019 frångick det traditionella mönstret med att gå direkt från slutna utskottssamtal i första sessionen till debatt i plenum under andra sessionen. Istället löstes gruppkonstelationer upp och det gjordes tid för teaterföreställningar, föreläsningar och seminarier. 

Inspiration hämtades också från Svenska kyrkans unga till kyrkomötets idétorg. Idétorget hade olika stationer där deltagarna rörde sig efter intresse och kunde ta del av diskussioner med dem som samlades runt samma station. 

Till utskottsarbetet hade kyrkostyrelsen förberett frågor om lärande och undervisning, anpassat till var och ett av utskotten. 

– Det gjorde att även utskottsarbetet blev annorlunda, det blev ett tänkande tillsammans, ett formande om riktning för vår kyrka, säger Karin Perers. 

Motioner ska hålla sig till temat

Även på ett tematiskt kyrkomöte lägger kyrkostyrelsen fram förslag på budget och verksamhet för nästkommande år och kring det får man motionera om som vanligt. I övrigt ska alla motioner under ett tematisk kyrkomöte beröra temat. 

– Man ska inte se det som att motionsrätten blir begränsad, utan fokuserad. Det gynnar också kyrkomötet för att man får mer tid till de ämnen som lyfts fram, säger Karin Perers.

"Handlar om kyrkans relation till människor"

Temat “Kyrkan i det offentliga rummet” är brett, säger Karin Perers. Det kan till exempel handla om interreligiös dialog eller diakonala insatser för barn och unga i utsatthet. 

– Det handlar om kyrkans relation till människor och det offentliga utanför kyrkans egen organisation.