Foto: Linda Andersson
Det händer numera alltför ofta att det lyser igenom var den tjänstgörande prästen, diakonen eller ledaren i en gudstjänst har sina politiska sympatier.
Jag både besöker och medverkar i gudstjänster i flera olika kyrkor. Men det händer numera alltför ofta att det lyser igenom var den tjänstgörande prästen, diakonen eller ledaren i en gudstjänst har sina politiska sympatier.
Det är hjärtskärande och djupt problematiskt när man ber för barnen i Gaza, men "glömmer" att be för de israeliska barnen och gisslan. Man ber för människor i Ukraina men "glömmer" att be för människor i Ryssland osv. Det finns många fler konflikthärdar och krig i världen än de jag nyss nämnde här. När bad vi senast för alla dessa människor i vår gudstjänst?
Styrs våra böner av flödet på sociala medieplattformar och nyhetsrapporteringen, eller ser vi oss omkring efter vilka som kan behöva våra förböner? Ber vi för vår egen skull eller för vår nästas skull?
När vi formulerar våra böner, låt oss tänka på att människor från världens alla olika länder faktiskt kan vara närvarande i vår gudstjänst, och att Gud älskar oss allihop.
Tro är inte politik. Däremot kan politik och politiskt handlande inspireras av tro och predikan. Därför har den som ansvarar för gudstjänsten och bönerna alltid anledning att ställa sig frågan: Bidrar dessa ord och formuleringar till att sprida Guds kärlek och till att hela och läka världen?
Marie Arnesdotter, kyrkomusiker och förtroendevald i Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.