Finansiering av övertaliga kyrkor genom begravningsavgiften

Kjell Gustafsson kyrkorådsordförande Götene pastorat

 Foto: Lars Rindeskog

Ändra begravnings­lagen så att begravningsverksamheten tillåter kostnader för underhåll av oanvända kyrkor som står på en kyrkogård

Många församlingar och pastorat ser problem med det framtida underhållet av övertaliga kyrkor som inte används. I vårt pastorat ser vi de många medeltida sockenkyrkorna som en stor tillgång men om andelen kyrkotillhöriga kontinuerligt minskar så kan vi komma i ett läge där det blir problem. Det har diskuterats olika alternativ för finansiering av överflödiga kyrkor men vad jag förstått har man inte kommit fram någon riktigt bra lösning.

Mitt förslag kanske inte är lösningen för alla kyrkor som kan bli övertaliga men kanske en bra lösning för många mindre äldre kyrkor som omges av en kyrkogård. På landsbygden är ju det mycket vanligt.

Mitt förslag är att Svenska kyrkan föreslår att begravnings­lagen ändras så att begravningsverksamheten tillåter kostnader för underhåll av oanvända kyrkor som står på en kyrkogård. Dessa kyrkobyggnader är ju en viktig traditionsbärare för kyrkogården och de är ofta olämpliga att använda för andra ändamål. Genom detta förslag får alla skattebetalare genom begravningsavgiften delta i underhållet av våra upp till snart 1000-åriga kulturminnen som århundraden av generationer varit med och byggt och ­underhållit.

Som jag ser det är begravningsverksamheten bäst skickade att handha tillsyn och underhåll då de genom kyrkogårdsarbetet ofta finns på plats. Det innebär ju också att det bör finnas goda möjligheter för intresserade besökare att komma in i byggnaden. Med detta förslag behöver ingen fastighetsändring göras och ingen ny organisation behöver skapas för att ta hand om dessa övertaliga kyrkobyggnader.

Självklart skall inte kyrkor som överförts till begravningsverksamheten få användas för gudstjänster och förrättningar utan de skall helt tas ur bruk. Även kyrkor som begravningsverksamheten får ansvar för bör fortsatt kunna få kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkounderhålls­ersättning vid behov av större underhåll.

För ett genomförande av detta förslag behöver politiken ta det till sig och besluta om ändringar i begravningslagen. Men jag tycker inte att det steget är så stort. I gällande begravningslag får begravningsverksamheten sköta om och underhålla kulturhistoriskt värdefulla gravstenar. De flesta av våra medeltida kyrkor innehåller normalt många värdefulla historiska gravstenar som tillsammans med byggnaden i övrigt är väl värda att bevara. Detta finansierat av fler än de som är kyrkotillhöriga i framtiden

Kjell Gustafsson
kyrkorådsordförande Götene pastorat

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

5 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Vad är ett kyrkorum?
"Självklart skall inte kyrkor som överförts till begravningsverksamheten få användas för gudstjänster och förrättningar utan de skall helt tas ur bruk." Varför då? Att ta en kyrka helt ur bruk är det verkligen vad vill? Och varför skulle det vara nödvändigt med detta förslag? En kyrka ska ju inte vara bara ett museum utan ett levande gudstjänstrum som fortsätter att fyllas av människors böner, sånger och närvaro i viktiga skeden i livet. Ett levande kulturarv. Det är väl det som människor vill uppleva när de kliver in i en kyrka? Att det är ett levande rum, som inte övergetts. Särskilt om begravningsverksamheten ska ta hand om kostnaden borde väl åtminstone begravningar få förekomma i dessa kyrkobyggnader? Det skulle kännas märkligt att ha en gravsättning på kyrkogården, utan att få ha en begravningsgudstjänst eller ens en andakt inne i den intilliggande kyrkan. Att stå ute på kyrkogården utan att få samlas i kyrkorummet i stillhet i samband med gravsättning. Men det är i övrigt en intressant idé med finansieringen.
BGOL
Intressant idé. Många landsbygdskyrkor används ju numera tyvärr mest bara för några enstaka begravningar varje år.
Peter Nilsson
Svk har utan tvekan råd att underhålla sina kyrkor utan att behöva ta till avgiftshöjningar. Förutom den kyrkoantikvariska ersättningen på en halv miljard kronor årligen kan avkastningen från den lukrativa kapitalförvaltningen styras om även till underhåll. Även delar av detta stora egna kapital på drygt 10 miljarder kan utnyttjas till i stället för att samlas på hög. Svk äger vidare 20.000 fastigheter, närmare en fastighet per anställd(!). Flertalet torde kunna avyttras utan att verksamheten påverkades. Inget säger att svk måste vara ett museum där allt ska bevaras. Varför ska ex hundratals s k tegnérlador som står tomma större delen av året bevaras som kyrkbänksmuseer till varje pris? Endast rent nostalgiska skäl kan motivera sådant. Ett är säkert: Den allomfattande folkkyrkans tid är förbi och det kräver att nytt ekonomiskt tänkande baserat på verklighet. Det är inte längre som förr och det kommer heller aldrig mer att bli som förr. Hög tid att börja agera.
Vad är ett kyrkorum?
En intressant fråga är ju också: Vad ska hända med alla kyrkor som byggts före 1940 och som alltså är skyddade på olika sätt av Kulturmiljölagen? Vem ska i framtiden ansvara för att ta hand om dem, och hur? Och hur stor andel av dessa kyrkor är det som inte används av Svenska kyrkans församlingar idag? Är det en stor andel, eller en liten - hur ser det ut runtom i landet?
Katarina
En kyrka utan människor är redan död eller döende. Det har hänt många gånger förr. Vi kallar dem kyrkoruiner och minns deras platser om grunden fortfarande syns eller har grävts fram. Tiderna ändras, kyrkan inte lika mycket eller snabbt. Finns kyrkan där människorna finns, kan det gå att släpa med dem till en lokal med tusenåriga anor kanske, en kyrkobyggnad vanligen från 1800-talet. Kärnfrågan är inte kyrkobyggnaderna utan vad de fylls med och inte minst hur. Mer fokus på den frågan så löser det sig med byggnaderna också. Tänk på landsbygden också där resor blir allt dyrare och svårare i takt med att de anses alltmer miljö-ovänliga!