SLUTREPLIK. För att Svenska teologiska institutet ska kunna vara en spetsverksamhet för dialogen med judendomen bör Svenska kyrkans internationella arbete tydliggöra vilka avsikter och planer som finns för institutet, menar Bo Sandahl.
I svaret till min artikel visar Erika Brundin på ett konkret arbete som Svenska kyrkan är involverad vad gäller judisk-kristen dialog. Konstsymposiet är ett bra och intressant initiativ. Däremot lugnas jag inte av det hon skriver om Svenska teologiska institutet i Jerusalem. Särskilt inte efter att man beslutade dra in det ekonomiska stödet till professuren i religionsteologi som Jesper Svartvik innehade. Jesper representerar just det som Brundin skriver ”lång erfarenhet, god kompetens och ett gediget nätverk av lokala och internationella experter.”
Därför önskar jag och många med mig att Svenska kyrkans internationella arbete tydliggör vilka avsikter och planer som finns för institutet för att det verkligen ska kunna vara en spetsverksamhet i den primära av kyrkans dialoger, den med judendomen. Just nu är det omöjligt att se hur man tänker detta.
Vad gäller Guds vägar är det så klart en framgång och tillgång att dokumentet finns. Men har inte dokumentet blivit stående i bokhyllan alltför ofta? Har det verkligen tillåtits kliva in i centrum av det teologiska arbetet där detta dokument hör hemma? Ett levande dokument kräver en levande process och det är en sådan process som för kunskapen, dialogen och teologin framåt som jag önskar och efterfrågar.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR