Hela verksamheter på minoritetsspråk raderas

Merja Heed, Timo Lyyra 

Vi vill ingå kyrkans gemenskap som fullvärdiga medlemmar, inte enbart som finansiärer.

En omfattande minoritets­verksamhet med välbesökta ­arrangemang riskerar att ­raseras i Göteborg. Stadens ­sverigefinska nationella minoritet samlas varje vecka till gudstjänster och varierande aktiviteter för alla åldersgrupper. Så har man gjort sedan 1950-talet.

Verksamheten bärs ekonomiskt av stadens nio kyrkliga enheter. Nu hotar många av dessa att dra in sin delfinansiering från 2023. Då kommer tjänster, mässor, grupper, själavård och den finskspråkiga diakonin att upphöra vid årsskiftet. Finsktalande är inte längre välkomna till kyrkan. 

Svenska kyrkans lokala beslutsfattare blundar inför existensen av det nationella minoritetsspråket finska i en kommun som tillhör statens finska förvaltningsområde. Stadens sverigefinnar betalar 40-50 miljoner i kyrkoavgifter varje år. Det borde mer än väl räcka till den sverigefinska budgeten på fem miljoner. Så om planerna inte handlar om ekonomi, beror de på okunskap, ointresse, diskriminering eller rent av språklig rasism?

Vi vill på allvar ställa en fråga till Svenska kyrkan på stifts- och nationell nivå: tycker ni att det är okej att utan reaktioner radera hela verksamheter på vårt språk? Vi vill ingå kyrkans gemenskap som fullvärdiga medlemmar, inte enbart som finansiärer. Vad tänker ni göra för att sätta stopp för diskriminering inom kyrkan? Det är inte vår nationella minoritet som är problemet som kyrkan ska bli av med. Det räcker inte med vackra ord, det krävs åtgärder.

Merja Heed
medlem i Svenska kyrkan, Nylöse pastorat, Göteborg
Timo Lyyra 
medlem i Svenska kyrkan, Backa pastorat, Göteborg

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.