Jo, vissa behöver skämmas över sin insats för missionen i Svenska kyrkans tjänst

Erland Hillby tidigare kontraktsprost i vår vän- och systerkyrka ELCT, Evangelical Lutheran Church in Tanzania

I mitten av oktober firade Svenska kyrkan150 år av internationellt arbete i Uppsala. Debattören Erland Hillby var på plats. Foto: Marcus Gustafsson

Vi befinner oss nu i en reparationsfas i Svenska kyrkan, skriver Erland Hillby efter att ha besökt Act Svenska kyrkans 150-årsfirande förra helgen.

Svenska Kyrkans Mission har varit till stor välsignelse för miljoner människor i olika delar av världen i 150 år, men aldrig varit kolonial i sin framtoning. Detta fick vi fira under två härliga dagar 12-13 oktober i Uppsala. Det var inspirerande, intressant och lärorikt att tillsammans med vår ärkebiskop Martin Modéus och närapå 1 000 andra missionsvänner samlas till föredrag och seminarier, men också för tid att samtala, träffas och umgås och ta "avstamp" mot framtiden. 

Men det finns också missionärer i Svenska kyrkans tjänst som också behöver skämmas för sin insats i den Svenska evangelisk-lutherska folkkyrkans tjänst. 

Omstruktureringen började på allvar 1995 då man började ändra fokus. Det började med tre personer från Sankt Peters kloster i Lund som började få makt och inflytande i Svenska kyrkans ledning. Tankegodset kom från reformert håll och från Kalvin vad gällde den teologiska biten i som i moderniserad form med sitt "allianstänkande" inte passar in i det folkkyrkotänkande vi har haft under de 1 000 år som Svenska kyrkan vuxit fram ,och har i hela Svenska kyrkans tänkande.

Den svenska folkkyrkan bildar inte en förening av församlingar, pastorat och stift. Den är svenska folkets kyrka, sedan 1996 inte bara en nationell kyrka av svenska medborgare utan också en folkkyrka som bygger på det kristna dopet som inlemmande i kyrkan. Då inte bara är den Svenska kyrkan utan också Kristi världsvida, globala och universella kyrka. Dopet är ingen som symbol som i den reformerta traditionen utan en verklighet.

Den svenska folkkyrkan bildades formellt genom Uppsala mötes beslut 1593 och blev en bekännelsekyrka byggd på Bibeln och Augsburgska bekännelsen, och är det fortfarande. Svenska kyrkan var tidigare romersk-katolsk men efter en 70-årig övergångstid blev vi sedan en evangelisk-luthersk folkkyrka.

Den bygger på församlingar i de 13 stiften och ingår i den svenska folkkyrkan. Vi har haft två organisationer som varit särmärke för den svenska folkkyrkan: Svenska kyrkans Mission och Lutherhjälpen organ för yttre mission, bistånd och internationell diakoni, ett tvillingpar fast förankrade hos det svenska folket: SKM och Lutherhjälpen.

Så kom nyordningen som leddes av gruppen från Sankt Peters kloster i Lund. De påstod att SKM och Lutherhjälpen gjorde samma sak, vilket var osant. De kunde samarbeta och gjorde det när det behövdes som två armar, eller ben och händer och fötter, i en och samma kropp: Den svenska folkkyrkan.

SKM försvann och gick upp i Hela Världen. Lutherhjälpen försvann också. Det blev katastrof i Svenska kyrkan på alla plan. Den svenska folkkyrkan byggd på sina församlingar och stift blev en leverantör till en toppstyrd rikskyrka med auktoritär ledarstil. Det blev naturligtvis kris i Svenska kyrkan och viss förvirring till en början. Många människor gick ur Svenska kyrkan när Svenska kyrkan inte längre var  så "folknära" som man var van vid.

Vi befinner oss nu i en reparationsfas i Svenska kyrkan, den svenska folkkyrkan, på många områden. Det gäller ledarskap, det gäller tro, hopp och kärlek och framförhållning. Det gäller församlingarnas förnyade roll i Svenska kyrkan. Det finns redan vissa goda tecken på ett "tillfrisknande". Färre går ur Svenska kyrkan och fler går in i Svenska kyrkan. Antalet konfirmander ökar igen. Vi märker det på flera områden bland människor i det svenska samhället genom att Jesus börjar bli mer aktuell  som förebild för många i de yngre generationerna.

Vi har alla en gemensam uppgift: Att göra Jesus känd, älskad och efterföljd bland våra medmänniskor.

Erland Hillby, tidigare kontraktsprost i vår vän- och systerkyrka ELCT, Evangelical Lutheran Church in Tanzania
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.