Låt alla unga få möjlighet att välja Svenska kyrkans unga

REPLIK

Replik på Jonas Eeks ledartext , KT nr 36. 

Självklart är tanken fantastisk att vi skulle vara en organisation med 49 000 medlemmar.

Och i våra mål och framtidsvisioner är vi en barn- och ungdomsorganisation som är en språngbräda för unga personers möjlighet till både en stärkande tro men också kunskap om den demokratiska processen.

Svenska Kyrkans Unga är, som ideell organisation, något våra medlemmar aktivt väljer att vara en del av. Vi varken vill, eller kan kräva medlemskap. Det kan inte följa med i paketet när man konfirmeras utan ska vara ett aktivt val.

Tyvärr finns flera hinder på vägen:

Självklart tycker vi att de ska finnas en lokalavdelning i varje församling i Svenska kyrkan. Vi är Svenska kyrkans barn- och ungdomsrörelse! För att detta ska ske behövs engagemang, stöd och förståelse från de vuxna som är verksamma i kyrkan. Det handlar både om förtroendevalda på alla nivåer, men framför allt anställda i församlingarna. För hur ska vi nå ut till barn och unga i församlingarna när vi inte har möjlighet att synas? Om inte församlingarna vet om att Svenska Kyrkans Unga finns – hur ska då konfirmander och unga vuxna kunna känna till oss och vår verksamhet?

Precis som Jonas skriver borde Svenska Kyrkans Unga vara en naturlig del av tiden innan, under och efter konfirmandtiden. Vi upplever dock att det hos många församlingar inte finns något intresse av att barn och unga själva får en plattform att utveckla sin förmåga när det gäller ansvar, demokrati och att förvalta egna pengar. Många pedagoger tycker till och med att det är lättare, och går snabbare, att själva planera och genomföra verksamheten än att bjuda in andra att vara med i det arbetet. Borde inte Svenska Kyrkans Unga få vara en mer aktiv del av Svenska kyrkans församlingar och därmed ge barn och unga en plattform som inte bara styrs av vuxna och pedagoger? Vilket i sin tur skulle ge församlingarna fler medlemmar och en större bredd i sin demografi.

I vissa församlingar blir ungdomar motarbetade om de vill skapa en lokalavdelning. Det är också många i kyrkoråd och bland anställda som inte har en förankring i det ideella barn- och ungdomsarbetet i kyrkan. Vi möter ofta frågan: Varför ska det finnas en lokalavdelning? Jo för att barn och unga växer av att få de vuxnas erkännande och förtroende för att lära sig!

Den stora frågan är hur barn- och ungdomsverksamheten ska organiseras i kyrkan, ska denna verksamhet bedrivas i en större utsträckning av Svenska Kyrkans Unga? Lika naturligt som Svenska kyrkan vill inkludera de unga borde det vara för en konfirmand att se det unika perspektiv som vi som ungdomsorganisation kan bidra med till ungdomarna i kyrkan. Som ung känner jag igen att många unga inte talar om tro på samma sätt till vuxna som andra jämnåriga, där samtalen mellan jämnåriga ofta kan kännas mer inkluderande. Självklart är fler perspektiv viktiga då dessa utmanar den tro vi har och låter oss växa i tro och ansvar.

Vilket jag personligen ändå tycker är det viktigaste.

Det är här vi och Svenska kyrkan måste jobba vidare på alla nivåer. Vi måste öka förståelsen för att det här är ett av de bästa sättet för unga att växa in i kyrkan. Både för att ungdomarnasenare ska kunna bli en del av både beslutande organ och kanske även vilja jobba inom kyrkan – bland annat för att sprida ”metoden” som handlar om att låta barn och unga växa genom att ge dem möjlighet att ta ansvar och skapa gemenskap i tro.

Tova Mårtensson,
förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga

Jag tackar Tova Mårtensson om repliken på min ledare om Svenska kyrkans unga. Jag noterar att vi är eniga om det angelägna i ”att låta barn och unga växa genom att ge dem möjlighet att ta ansvar och skapa gemenskap i tro.” Men vi tycks oeniga om hur det kan gå till och kanske också i nulägesbeskrivningen.

Jag tror att inte att det finns många (om ens någon enda?) församlingar som inte ”vet om att Svenska Kyrkans Unga finns”. Däremot finns en rad som inte ser vad rörelsen skulle kunna tillföra församlingens arbete. Dessutom tror jag Mårtensson har fel i att många ”pedagoger tycker till och med att det är lättare, och går snabbare, att själva planera och genomföra verksamheten än att bjuda in andra att vara med i det arbetet”. De flesta pedagoger jag träffar brinner för och är beroende av ideellt engagemang. Återigen tror jag snarare att det är en fråga om vad SKU konkret kan bidra med.

Det var just i det här som min artikel tar sin utgångspunkt: hur kan SKU bli konkreta i sitt faktiska erbjudande till församlingarna och i förlängningen deras barn och unga? Den frågan får inget svar i Mårtenssons text. Jag är dock övertygad om utan konkreta svar på den frågan kommer få nya lokalföreningar att bildas. Och, avslutningsvis, är det inget konstigt alls att förutsätta medlemskap för konfirmander eller unga ledare. Det vore inte ett dugg märkligt om det skulle ”följa med i paketet”.

När min dotter tränar tennis krävs att hon också är medlem i den klubb där träningen bedrivs. Både en tränings- och en medlemsavgift betalas. Att förutsätta ett medlemskap är inget som bryter mot någons aktiva val, utan valet ligger i att alls börja träna tennis.

Jonas Eek