Låt medlemmarna bära bilden av sig själva

I dagarna har Svenska kyrkans medlemmar berövats möjligheten att fortsätta kommunicera som @svenskakyrkan på Instagram. Det kan låta både otroligt och dramatiskt och det är just precis vad det är, rent principiellt. Svenska kyrkans medlemmar har lika många möjligheter att kommunicera på som det finns plattformar. Och många enskilda och församlingar gör det mycket bra, särskilt på Instagram. Vi får den plats som vi förtjänar.

Men aldrig förr, mig veterligen, har en organisation varit så modig att den låtit medlemmarna bära bilden av sig själv. Sommaren 2013 startade några kommunikatörer kontot @svenskakyrkan. Det blev snabbt en viktig kanal där medlemmarna själva bar, formade och utvecklade bilden av kyrkan. En genomgående tanke var att kontoinnehavaren själv ansvarade för sina bilder och upplägg. Administratörsgruppens arbete bestod i att inte lägga sig i. Vilket under vissa stunder var svårt nog.

Det har under åren funnits många röster som velat att en viss person ska ha kontot en särskild vecka för att visa på något som händer. Det har funnits kritik över att bilder varit för kristna, för okristna, ger en falsk bild av kyrkan eller inte har något med kyrkan att göra alls. Budskapet från administratörsgruppen har hela tiden varit det samma: vi kan inte styra hur en medlem väljer att visa upp sin del av kyrkan. Organisationen Svenska kyrkan praktiserade det faktum att medlemmarna till stor del styrde bilden av organisationen. Man levde som man lärde – att man på sociala medier spelar på människors villkor, inte sina egna.

@svenskakyrkan har tappat i räckvidd och engagemanget är lägre än vad det tidigare varit. Därom råder det ingen tvekan. Tiden är möjligtvis inne för att göra något annat med kontot. Men tiden kan aldrig vara inne för en organisation att ta ett så pass viktigt verktyg från dess medlemmar. Tiden kan aldrig vara inne för en organisation att säga till medlemmarna att ni inte får bära denna del av kommunikationen. Tiden kan aldrig vara inne för att suga åt sig ännu ett initiativ av frivillighet och samtidigt säga att ”tillsammans är vi alla kyrkan på nätet”.

Däremot är tiden alltid inne för att ta till vara medlemmarnas initiativ och kreativitet. Tiden är alltid inne för att stödja, främja och uppmuntra människor i sin vilja att dela med sig av det som ligger dem närmast hjärtat – sin del av kyrkan. Tiden är alltid inne för att decentralisera bilden av sig själv.

Jacob Sunnliden 
diakoniassistent Svenska kyrkan Björnekulla – Västra Broby församling