Skandaler som denna undergräver trovärdigheten för public service

Varje översättning är en tolkning. Att återge något på ett annat språk innebär val av ord och perspektiv, Därmed påverkar och styr man betydelse och mening. Det vet alla som sysslar med text. Detta är också en stor anledning till att präster i sin utbildning tränas i att läsa minst ett av bibelns grundspråk: hebreiska eller grekiska. Det handlar inte om att alla behöver bli experter, utan om ett förhållningssätt. Att sträva efter att komma närmare ursprunget och söka sig lite grann bakom de översättningar som alltid skapar något eget.

I det översättningsarbete som nu pågår av Nya testamentet finns en rad exempel på hur nya ordval får en direkt påverkan på hur man förstår texten. Ett av de mest tydliga exemplen är kanske det från Markus 1:15. I nuvarande översättning från 1981 säger Jesus: ”Omvänd er och tro på budskapet.” I Bibelsällskapets förslag till ny text står: ”Ändra ert sätt att tänka och var trogna mot evangeliet.” Skillnaderna är flera, kanske mest tydligt i att det grekiska ordet metanoia översätts på helt olika sätt: ”omvänd er” respektive ”ändra ert sätt att tänka”.

Olikheterna är avsevärda och väcker flera frågor och funderingar. Spännande så klart, men också ett stort ansvar. Valet påverkar upplevelsen av budskapet. Därför behöver man principer och argument för sin översättning. Vilka principer har man gått efter och på vilka grunder har valen genomförts? I inledningen till Bibelsällskapets provöversättning Här börjar evangeliet (2021) redogör översättningsdirektorn Mikael Winninge för en rad sådana principer.

Men om redovisade argument saknas tappar översättningen och översättare mycket av sin trovärdighet. Dolda agendor kan komma att styra den vinkel som texten ges. Dessutom kortsluts samtalet, eftersom det är svårt att diskutera val i och betydelser av en text om inga argument presenteras. Kort sagt, dåliga översättningar utgör en grogrund för misstänksamhet och utebliven dialog. Och ansvaret ligger på översättaren.

Det går, i ljuset av detta, inte att överskatta allvaret i den översättningsskandal som flera medier rapporterat om under senare tid. Bakgrunden är känd för de flesta: Sveriges Radios Eko-nyheter har i sin översättning till en rad minoritetsspråk ändrat KD-ledaren Ebba Buschs uttalande om ”islamister” till ”muslimer” och i något fall också förändrat ordet ”skadade” till ”dödade”. Poängen är att Buschs undran varför det, i relation till hundratals skadade poliser, inte finns fler ”skadade islamister” av Ekot har översatts till varför det inte finns fler ”dödade muslimer”. Det handlar om en grov förändring av innehållet med andra ord.

Vidden av det inträffade är faktiskt svår att ta in. Det faktum att SR:s minst sagt fria översättning har skett på tre språk och också använts upprepade gånger visar på en systematisk dysfunktion, och detta på en redaktion som ifrågasattes redan förra sommaren då en medarbetare hade en relation med en islamist som tidigare förekommit i Ekots sändningar, vilket Emmanuel Karlsten påminner om (GP 6/5).

Skandaler som detta undergräver trovärdigheten för hela public service, vilket spelar fel krafter i händerna. Också flera av oss som värnar public service drabbas av misstro. Nu måste alla kort upp på bordet och vi behöver få svar på om felöversättningen beror på slarv, inkompetens, bristande rutiner eller på att någon driver en agenda. Om det finns en dold agenda, vilken är den i så fall? Samt hur SR säkerställer sina rutiner så att detta inte händer igen.

Emmanuel Karlsten kallar det inträffade för ”årets största medieskandal.” Och omfattningen av det inträffade är faktiskt svår att ta in. Det är uppenbart att SR behöver omvändelse eller i varje fall ändra sitt sätt att tänka. Och arbeta.

Jonas Eek
Opinionschef