
Arkivbild. Foto: Marcus Gustafsson
"Överlåtelsebön" allt vanligare i Svenska kyrkan.
Teologin måste försöka visa på evangeliets sanning så som den kommer till uttryck i Bibeln. Det är också viktigt att få en djupare förståelse av evangeliet. Här kommer teologin till hjälp. Evangeliets kärna och predikans centrum är Kristi död och uppståndelse.
Om detta säger Gustaf Wingren i sin bok Predikan, att om predikan handlar om annat än Kristi död och uppståndelse så är det bara ”prat” och predikan är inställd för dagen.
När aposteln Paulus berättar vad evangelium är, talar han inte om enstaka händelser, utan om detta: Kristus dog och uppstod. Apostoliska trosbekännelsen säger att Jesus blev korsfäst, dog och uppstod. Och härifrån finns en brygga till ”syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv”.
Upprepade gånger säger Jesus: ”dina synder är förlåtna”. Förlåtelsen ur Jesu mun är Guds egen röst. Förlåtelsen är centrum i Jesu gärning och när förlåtelseordet ljuder, sker förlåtelse. Ordet gör vad det säger. Kyrkans uppgift är att låta förlåtelseordet höras, och detta unika är kyrkan till för att ge.
Detta görs dock inte i alla kyrkans församlingar. ”Överlåtelsebön” har ersatt Guds Ord och löfte om, som Martin Luther uttrycker det i Lilla Katekesen, syndernas förlåtelse, liv och salighet. Därmed är evangeliets kärna borta.
När det gäller de synder som kan och bör bekännas, lämnas denna fråga just nu åt sidan för att inte hamna i lagiskhet. I stället riktas nu intresset mot förståelsen av ordet ”synd” och dess konsekvenser.
Ordet ”synd” kan förstås som svek, felgrepp, förstörelse. Det finns en kraft som inte skapar, utan som förstör. Om människan vill förstöra, finns det alltid något att förstöra. Genom vår egenkärlek och strävan efter ständigt nya vinster är vi hinder för Guds skapande. Problemet är människan, och detta problem drabbar naturen, växterna och djuren. Naturen suckar och väntar på människans läkning, alltså på den människa som hjälper sin medmänniska, lovsjunger skaparen och är tacksam för att hon får leva.
Allt kyrkan gör måste klart uttrycka evangeliet om syndernas förlåtelse. Förlåtelsen är frälsningens funktion i vårt liv. Men om detta glada budskap försvagas blir kristendomen ganska lik andra religioner.
Saga Lena Höglin, präst och teologie licentiat
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.