Tystnaden skrämmer mig

Ann-Britt Wrenner förtroendevald i Finspångs församling

Palestinier sörjer de döda efter att Israel attackerade en skola i flyktinglägret Nusseirat på Gazaremsan i torsdags. Foto: Abdel Kareem Hana 

Replik. Beklagligt att så få i Sverige protesterar mot förhållandena i Gaza, skriver debattören. 

REPLIK

Marie Arnesdotter skriver i Kyrkans Tidning att det inte är kyrkans uppgift att ta politisk ställning i konflikten mellan Israel och Hamas. Den åsikten håller jag med om. Men problemet är att Israels svar på attacken från Hamas den 7 oktober har fått fruktansvärda konsekvenser för alla palestinier i Gaza. Redan i december varnade FN för att läget i Gaza var en humanitär katastrof. Därefter har läget ytterligare förvärrats.

Över en miljon människor har drivits på flykt och mer än 35 000 människor har dött, varav flera tusen barn. Åtskilliga människor har skadats för livet och sjukhus och bostadshus har förstörts. Transporter av livsnödvändig mat, vatten, medicin och så vidare in i Gaza har stoppats eller fördröjts av israelisk militär. Följden är att många nu lever på svältgränsen.

Det är ovärdigt att människor tvingas leva på detta sätt 2024. Barnen i Gaza har inte valt varken bostadsort eller regering. Att stå upp för alla barns rätt till tryggt liv är inte att ta ställning till någon part i konflikten. Det handlar enbart om en humanistisk syn och en tanke om att alla människor är lika mycket värda.

Därför tycker jag att det är beklagligt att så få i Sverige protesterar mot förhållandena i Gaza. Vad tystnaden beror på kan säkert diskuteras, men tystnaden skrämmer mig.

Ann-Britt Wrenner, 
förtroendevald i Finspångs församling  

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Hur ska vi orka engagera oss i allt lidande i världen som pågår samtidigt i många världsdelar? Efter flyktingströmmarna har många numera sitt fokus och sitt engagemang på det som händer i Ukraina där vi inte ser något slut i närtid. Hur ser engagemanget ut i Finspångs församling - finns grupper som samlas och ber för fred?