Vad är alternativet för oss som inte vill ha vegansk eller "ekologisk" kost?

Tror vi pratar om lite olika saker. Det jag menar är att det är bra om vi enas hur vill göra och sedan skapar strukturer för detta, sätter in det i ett större sammanhang, så blir det lättare för den enskilda att följa. Det andra är att det finns olika forskning kring vilken mat vi människor behöver. En del menar att vi klarar oss med vegetabilier, andra menar att vi i längden inte gör det. Blir nyfiken på vad som ska hända med all den mark vi idag odlar djurfoder på? Hur är den marken beskaffad, och vad är möjligt och bra att göra av den ytan i stället? Berätta gärna! Även om allt finns en knapptryckning bort idag, så kan alla människor inte googla på och fördjupa sig i allt. Därför är det bra att några gör det och berättar vidare för sina medmänniskor. Sedan måste vi också ha i bakhuvudet att ingen forskning är neutral. Det ges nog ofta forskningspengar med en underliggande förväntan att forskningsresultatet ska gå i en viss riktning. Det är verkligen en komplex fråga vad som är sant/fakta. Saker kan vara sanna ur ett visst perspektiv, men så kan det finnas andra fakta som motsäger det. Verkligheten är ofta mångbottnad. Men genom forskningen försöker vi förstå de stora dragen.

Tack för ett bra debattinlägg. Ekologiskt är i de flesta fall ett sämre alternativ än vanligt producerad mat. Eftersom skördarna är lägre krävs en större areal för att producera samma mängd mat och det innebär en ökad koldioxidbelastning vilket är allvarligt ur klimatsynpunkt. Eko använder dessutom "långsamma" växtnäringskällor som stallgödsel till skillnad mot vanlig odling som använder mineralgödsel. Mineralgödsel är direkt tillgänglig för växterna medan stallgödseln är beroende av nederbörd och temperatur för att bli tillgänglig. Det ökar risken för näringsläckage och därmed negativ påverkan på miljön. Hur veganerna ska bibehålla våra fantastiska betesmarker med sin rika biologiska mångfald utan djur förstår jag inte. Den svenska växt- och djuproduktionen omgärdas av mycket höga krav på hur produktionen ska ske och står för drygt 95% av livsmedelsproduktionen i Sverige. Slutsats: värnar du klimat, miljö och ett öppet landskap ska du kräva att Svenska kyrkan serverar mat producerad på vanligt sätt av svenska lantbrukare. Eko är sämre ur klimat- och miljösynpunkt och veganskt gör att den biologiska mångfalden minskar.

Det var många gissningar Hans. Dessvärre inte korrekta gissningar. Det stämmer att mineralgödsel är "effektivare" än häst - och människoskit. Om man med effektivare menar att det ger mer till mindre kostnad. Men överallt där mänskligheten tar genvägar så får någon annan betala priset. Tex insekterna. Som dör i miljarder pga gifterna. Kemiska bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda grödan mot ogräs, skadeinsekter eller svampsjukdomar som ofta begränsar skörden av grödorna. Samtidigt finns en risk att bekämpningsmedlen sprids till mark, vatten och luft och skadar andra organismer än de man vill bekämpa. Forskningen visar generellt att ett intensivt jordbruk med ensidig odling och en omfattande användning av bekämpningsmedel och kvävegödsel har negativa effekter på artrikedom och viktiga naturnyttor, såsom pollinering och biologisk bekämpning av skadegörare. Det finns också studier som drar slutsatsen att användningen av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste orsakerna till de negativa effekterna. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/vaxtskydd-och-bekampningsmedel/miljor

Svar till signaturen Grisen, 1/2
Angående mineralgödsel anser vi inte det är genvägar. Vi kan oftast med mineralgödsel
och modern markkartering och spridning efter styrfiler i GPS anläggningen i traktorn sprida den mängd näringsämne på rätt plats på fälten till rätt växt vid rätt tidpunkt när växten behöver näringsämnen. Detta minskar riskerna för urlakning.
Till viss del kan vi även sprida naturgödsel med styrfiler efter markkarteringen och
växternas behov. Vi kan dock inte bestämma mängden av de olika näringsämnen. Analys av näringsämnen i gödsel sker naturligtvis. För att minska urlakningen av näringsämne kompletteras de olika näringsämne med konstgödning.
Bekämpningsmedelsanvändningen är inte något problem. Dessutom har vi mycket
noggranna bestämmelser om användning av dessa.

Svar till signatur Grisen 2/2

Helt naturligt måste vi ha en kontinuitet i leverans av produkter till livsmedelsindustrin. Får inte exempelvis kvarnarna någon god kvalitet på vete som mals till mjöl. (proteinhalt, falltal, rymdvikt mm), skall då dessa importera vete från utlandet för bagerierna skall få mjöl att baka av?  Liknande problem finns om skörden av raps, råg, sockerbetor, fodersäd uppstår om inte skörden blir liknande varje år. Skall vi då lita på import och export, hur vet vi då vilka produktionsmedel som använts?  Uppköpare av spannmål, oljeväxter, s.betort, grönsaker mm har ofta kontrakt med odlare som säkerställer noggrannare bestämmelser för miljön jämfört med de lagenliga.

Svar till Peter Nilsson:
Det är naturligt att fråga gäster om alternativ rätt. I detta fall borde alternativ rätt vara en kötträtt, eller någon form av husmanskost.

Svar till Helene Öhman:
Instämmer med skrivelsen om att det varit fullt möjligt, och säkert mycket billigare att
distribuera mat i två varianter.

Svar till ”arg kyrkomedlem
Instämmer med att somliga ”miljömuppar” tror de skall uppfostra oss andra och tror sig vara bättre.

Svar till Eva Magnusson:
Instämmer med att veganmat/ vegetarisk mat kan serveras som alternativ kost.

Svar till Sten Stensson:
För att motverka vänstervridning är det viktigt med ett stort valdeltagande i kyrkovalet år 2025.

Svar till signaturen ”En viktig dialog”
Signaturen skriver ”Är kyrkan inte redan divergerad, perspektivrik och fylld av människor med olika politisk och teologisk inriktning? Mitt i splittringen/mångfalden är dialogen viktig. Att mötas och lyssna på varandra. Kunna kliva in i varandras skor och förstå varandras erfarenhet och perspektiv- från båda håll”
Enligt texten ovan skall inte en liten grupp kunna ensamt bestämma om serveringen på ett evenemang. Även denna lilla grupp skall ta hänsyn till de som inte äter vegan/ vegetarisk eller ekologiska livsmedel.

Svar till Johanna Månsson:
Om det inte är farligt att äta vegansk eller vegetariska maträtter, varför behöver de som endast äter detta ta tabletter med näringsämne och vitaminer för att må bra? Varför skall speciellt barn utsättas för detta? Hur påverkar Johanna Månsson naturen där vilda djur lever enligt mottot äta eller ätas.

Svar till Signatur ”Livet”
Håller med om det många andra goda argument för normal husmanskost.

Svar till Micha
Den åker åkermark som inte behövs för livsmedel som t.ex. vete, korn, havre, råg,
sockerbetor, ärter, grönsaker mm, skall den växa igen? Naturbilden förändras. Markerna som förfäderna röjt för att kunna försörja sina familjer skall växa igen. Mycket av det öppna landskapet används för rekreation, skall medborgarna resa utomlands för uppleva det öppna landskapet?
Det påstås i debatten att konstgödningen inte är bra. Skall vi inte ha några djur då försvinner naturgödseln också. Skall vi producera vete till bagerier behöver det bl.a. ha god och hög proteinhalt oftast över 12 %. 
Detta erhålls endast med tillgång på rätt mängd kväve och andra näringsämne.
Produktion av maltkorn för ölframställning skall proteinhalten vara mellan 10 – 11 % över och under detta värde är det avdrag under 9% och över 10 % protein är det nedklassad vara till fodersäd. Dessutom behövs foderproduktionen på åkermarkerna som omväxlingsgröda. Vid förädling av livsmedel blir ofta högklassiska foderprodukter en restprodukt som djurproducenterna köper. Om det inte finns djur var skall dessa ”fodermedel” användas?

Svar till Jonas Hellö.
Undertecknad har full koll resurserna som används till produktionen.
Det låter bra med alla visioner, men verkligheten är ofta annan. Ang. kaffe hjälper det inte andra länders sockerrörsproduktion med fairtrade märkning. Endast en symbol utan betydelse. Fråga är här varför vi skall använda socker från andra sidan jordklotet, när det svenska sockret produceras i Sverige några km från Lund. Det är även förtroendefråga för de svenska lantbrukarna. Det kan även anses som ett hån mot sockerbetsproducenterna och alla som arbetar med sockerproduktion.
Sockerrören skäres till största delen med lågbetalt folk. Före skärningen av sockerrören eldas blasten upp för att ormar som finns i fälten skall fly därifrån och inte skada dem som arbetar på fälten. Under denna tid är byarna näst intill mörklagda av röken från eldningen av blasten på sockerrören. Vid skörden av stammarna till sockerrören är dessa svarta av sot, frågan är då hur hälsosamt det är att arbeta där?