Bäst resultat med interreligiös samverkan

Majbritt Lyck-Bowen och Mark Owen vid University of Winchester, England, leder ett forskningsprojekt om multi-religiösa initiativ som svar på migrationskrisen i Europa och har besökt tre projekt i tre olika länder. Ett av dem, Goda grannar i Sverige, drivs av Svenska kyrkan på Södermalm, Stockholms moské och Islamic Relief tillsammans. Utöver att möta flyktingar och nyanländas grundläggande behov (mat, kläder, tak över huvudet) arbetar de också med samhällsinformation, språkundervisning, juridisk hjälp och kompisförmedling.

För att ta reda på hur deltagarna i projekt som drivs på interreligiös grund ser på verksamheten använde Lyck-Bowen och Owen enkäter och intervjuer. Av svaren framkom att deltagarna uppfattade det som positivt att olika religiösa samfund samverkade. Det stärkte deltagarnas tro på att människor av olika tro kan leva tillsammans, och ökade medvetenheten om religionsfrihet.

Studien visar på fler positiva effekter. En interreligiös organisation motverkar risken att religiösa övertygelser hindrar integrationen, det breddar deltagarnas sociala nätverk och uppmuntrar dem att söka kontakt utanför sin egen religiösa och etniska grupp.

Resultaten indikerar också att det mottagande samhället drar nytta av det interreligiösa samarbetet och att det motverkar framväxt av negativa stereotyper. Med andra ord, interreligiöst samarbete bidrar till att stärka fredliga och inkluderande samhällen, och till att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Trots att det lokalt finns många goda exempel på hur religiösa aktörer av olika tradition samverkar, är interreligiöst samarbete på organisatorisk nivå långt ifrån norm, varken i Sverige eller Europa.

Ärkebiskop Antje Jackelén tog 2018 initiativ till programmet En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred, som arbetar för att stärka och synliggöra religiösa aktörers arbete med och för människor på flykt och för att värna vår medmänsklighet.

Sedan starten har programmet besökt och samlat kristna, judiska och muslimska församlingar och organisationer, runt om i Europa som alla fungerar som mottagande sammanhang för människor på flykt. Erfarenheterna och lärdomarna är många. Inte minst behovet av att mötas och skapa relationer som bygger på tillit och god vilja för att gemensamt kunna presentera alternativa berättelser om att leva tillsammans, olika kulturer och religioner, sida vid sida.

Samhällsdebattörer har på senare tid satt ord på hur den allmänna liksom den politiska retoriken i Sverige om migration, invandrare och människor på flykt de senaste åren förflyttat sig och anammat främlingsfientliga resonemang.

I Dagens Nyheter skriver Andrev Walden (22/11) att den postmoderna uppluckringen av synen på rasism och fascism är svår att värja sig mot:
”Det är en sak att politiker och ledarskribenter omprövar sin syn på migration och kultur, det har de rimligen all rätt till, men det bör åtminstone noteras att även rasismen omprövas. Liksom fascismen.”

I januari möts 72 representanter för flyktingar och migranter, civilsamhällesaktörer, forskarkåren, politiker, ungdomar, religiösa ledare och praktiker i Malmö för att kugga i varandras arbete för fredlig samexistens och ett humant och välkomnande Europa. Det är ett möte inom programmet En värld av grannar, och ett första steg på vägen till en gemensam interreligiös vision och strategi för ett demokratiskt och socialt hållbart Europa.

Vi uppmanar Sveriges kristna, muslimska och judiska församlingar att aktivt söka interreligiös samverkan. Nu är vår chans att påverka utvecklingen i Sverige, att bidra till FN:s mål 16 för att stärka fredliga och inkluderande samhällen och motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Det finns inte tid att vänta.

ANNA HJÄLM
programansvarig, Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar

FREDRIKA GÅRDFELDT
projektledare för Goda grannar och präst i Katarina församling

JALAL DARIR
projektledare i Goda grannar och styrelseordförande i Islamiska förbundet i Stockholm