Advent – en musikalisk historia från fasta till fest

Hur låter den optimala adventsmusiken? Svaret beror på till vilken tid man riktar frågan. För några hundra år sedan var adventsmusiken allvarlig och lågmäld. I dag är den glad och ofta storslagen.

Förskjutningen bottnar i en förändrad syn på advent.

– Under medeltiden betonades advent som fasteperiod. Den var ett slags pendang till påsken, man sjöng till exempel inte Gloria under advent, säger Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap.

"Förekommer julmusik under advent"

Hur det är i dag känner alla till. Redan efter allhelgonahelgen fylls butikerna av julpynt; fastetemat är utraderat ur den kulturella förståelsen. I stället har adventstiden blivit en försmak av jul.

Det märks även i kyrkan.

– Numera förekommer julmusik under advent på ett sätt som hade varit helt oacceptabelt förr. Fortfarande finns vissa purister som blir arga när radion spelar julmusik före den 20 december, berättar Mattias Lundberg.

Adventsmusiken får också sin festliga prägel av att den första söndagen i advent inleder det nya kyrkoåret. Hela helgen andas invigning.

En musikalisk kraftsamling

Sammantaget lägger detta grunden till advent som en musikalisk kraftsamling. Församlingens alla körer är involverade, liksom ofta inhyrda musiker. Det anses nästan inte acceptabelt att ha en vanlig enkel högmässa på första advent, konstaterar Mattias Lundberg.

Trots det samtida tolkningstrycket lever ändå det förflutna kvar.

– Förberedelsekaraktären är ganska vanlig i adventskompositionerna. Vissa texter är desamma som på palmsöndagen. De handlar om Jesu intåg i Jerusalem och om Johannes Döparen som förebådare av Kristi ankomst.

Det är kanske ingen slump att adventstidens portalpsalm, Bereden väg för Herran, är fullproppad av inslag från både då och nu. Psalmen skrevs 1812, just under den period då en mer ”storslagen” advent växte fram, med sånger som Hosianna, Davids son och Gören portarna höga.

– Bereden väg kopplar ihop en mängd bibelställen och skapar en ny sorts advent. Först temat med att bereda vägen och lägga ut kläder, sedan profetiorna som kopplar till julepisteln om att de som vandrar i mörkret ska skåda ljuset. Det är ett koncentrat av inkarnationen i en enda psalm.

Barnmusiken förnyad

Traditionens kraft gör det svårt för ny adventsmusik att tränga igenom. Repertoaren är kanoniserad med klassiska sånger som folk vill höra. En genre har dock lyckats förnya utbudet, nämligen barnmusiken, med sånger som Vi tänder ett ljus i advent och Advent är mörker och kyla.

Barnmusiken bjuder på ett slags metaperspektiv, säger Mattias Lundberg.

– De berättar att nu är det advent och vi är här i Sverige där det är mörkt och kallt.

Språket är också lätt att ta till sig, vilket inte är oviktigt. Det hade varit omöjligt att lansera sånger med uttryck som ”Kristi brud” och ”segrande konung” i dag, menar han. Avståndet till Bibelns texter har ökat. Att sångerna ändå är älskade beror på att folk ”sjunger sig förbi texterna”. Ungefär som när man ­vanesjunger Blinka, lilla stjärna.

– Barnsångerna ger advent ett lite mer immanent perspektiv: Vad är det vi håller på med här egentligen? Det skulle krävas en lång predikan för att förklara det som en sång eller psalm sammanfattar på några rader.