Så gör Skut när pengarna hemifrån sinar

Rapporterna är en del av översynen av alla Skutförsamlingar. Kyrkostyrelsen har som långsiktigt mål att minska det ekonomiska stödet till Utlandskyrkan med 50 procent. Nuvarande budget ligger på i genomsnitt 75 miljoner kronor om året.

Var och en av församlingarna har genomgåtts av utredare som ser över förutsättningarna för Svenska kyrkans närvaro på de olika platserna. Målet är att utlandsförsamlingarna ska bli mer självförsörjande i takt med krympande nationellt stöd.

Nu har utredningar i ytterligare fyra länder lämnats till rådet för Svenska kyrkan i utlandet.

- Vi kommer att föra samtal med församlingarna och hitta vägar framåt. Det är sedan underlag för rådet som sedan ger ett förslag till kyrkostyrelsen på senhösten, säger Skutchefen Rickard Jönsson.

Skut Grekland

Svenska kyrkans närvaro i Grekland har utretts av prästen Håkan E Wilhelmsson, efter samtal och överläggningar med ett stort antal nyckelpersoner inom den grekiska församlingen.

Svenska kyrkan i Grekland har funnits i Atén sedan 12 år tillbaka. Tidigare hörde församlingen hemma i hamnstaden Piréus där den tidigare varit sjömanskyrka. Sedan 2019 hyr församlingen ett församlingshem i turiststadsdelen Plaka. Gudstjänster hålls i den anglikanska kyrkan S:t Paul, i grannkvarteret. Prästen är anställd av den anglikanska församlingen, av försäkringsskäl. Denne besöker även öarna Kreta och Rhodos, där församlingen har annex, några gånger om året.

I utredningen föreslås en besparing om tio procent på personal, och även att se över möjligheten att få in sponsring från svenska företag i området. Hyran för församlingshuset är en tung utgift. En förhoppning är att församlingen skulle kunna få plats hos Anglican foundation. Fram till dess vill församlingen erhålla bidrag för att kunna behålla sitt församlingshus.

Man kommer också att behöva ta mer betalt från organisationer som nyttjar församlingshuset, i dag är det i princip gratis, då anslaget från nationell nivå minskar, och föreslår därför en ”trappa” där lokalkostnaderna successivt höjs under period på tre år.

Utredningen avslutas med att konstatera att man, i utlandsförsamlingarna, känner sig styvmoderligt behandlade av kyrkostyrelsen, och önskar mer hjälp.

Björn Kling, kyrkoherde för Svenska kyrkan i Aten, tycker att utredningen ger en rättvis bild av församlingen. 

– Det som är viktigt i Håkans utredning som jag gärna pekar på, är att han säger att det här är en bra församling. Allt är som det ska vara, men vi är en liten församling och vi är fattiga. Skulle man göra det här enbart till en ekonomiskt fråga, finns en ekonomisk baksida, men samtidigt fungerar församlingen bra och behövs verkligen här, säger Björn Kling. Han fortsätter:

– Håkan ser massa utvecklingsmöjligheter också. Och där har han pekat på jättebra saker tycker jag, att här är saker som i första hand inte är ekonomi, men som är väldigt viktigt kyrkligt arbete.

Neddragningarna som föreslås i utredningen kommer inte som något överraskning för Atens kyrkoherde. 

– Det med att minska personalstyrkan hade vi funderat på redan innan Håkan kom och direkt efter att han varit här tog vi beslut om det kyrkorådet, säger han. 

Svenska kyrkan i Aten har ett redan ett nära samarbete med anglikanska kyrkan och Björn Kling ser positivt på att i framtiden flytta till en mindre kostsam lokal tillsammans med dem. 

Skut Tyskland

Pensionerade Göteborgsbiskopen Per Eckerdal har utrett Svenska kyrkan i Tyskland. Han skriver i sin sammanfattning att utredningen främst syftar till att pröva de fyra utlandsförsamlingarnas förmåga till långsiktig stabilitet.

Han har tittat på perspektiven verksamhet, personal, ekonomi och ekumenik.

Per Eckerdal landar i att alla fyra svenska församlingar i Tyskland, Berlin, Frankfurt am Main, Hamburg och München, lever upp till de krav som ställs på en svensk utlandsförsamling.

Han anser att de fyra utlandsförsamlingarna har förutsättningar att "långsiktigt och hållbart arbeta vidare med den profil man har idag". I bedömningen ligger även att församlingarna har förutsättningar att, förutom prästtjänster, kunna klara sin egen ekonomi.

Men det finns samtidigt ett visst behov av att se över och harmoniera församlingarnas verksamhetsområden, skriver Per Eckerdal. Vid sidan om församlingarna kanske "en mobil närvaro" bör övervägas. Nordrhein-Westfalen, med bland annat Düsseldorf, ges som möjligt exempel.

Per Eckerdal anser att Skutanställda präster ska fortsätta skickas ut, men med längre tjänstgöringsperioder, helst fem år. Genom ett avtal med EKD, Evangelische Kirche in Deutschland - paraplyorganisationen för 20 evangeliska Landeskirchen, får Skut fyra prästtjänster till en nettokostnad som understiger två. 

Det sammanlagda bidraget från EKD  uppgick 2020 och 2021 till 200 000 euro och innebär en tysk subvention av utsända svenska präster. En bakgrund till överenskommelsen om bidrag från EKD till svenskspråkig verksamhet i Tyskland, skriver Eckerdal, är motsvarande insats från Svenska kyrkans del genom de tyskspråkiga församlingarna i Sverige, i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa tyska församlingar är integrerade i Svenska kyrkan och har en lång historisk bakgrund.

Per Eckerdal är negativ till lokalanställda präster i Svenska kyrkan i Tyskland eftersom tysk arbetsrätt lägger hinder i vägen mot tidsbegränsade anställningsavtal för lokalanställda.

Svenska kyrkan i Wien 

Den pensionerade prästen Lisa Tegby har utrett Svenska kyrkan i Wien, en församling som har sitt säte i Wien, men vars upptagningsområde omfattar hela Österrike, Tjeckien, Slovakien och Ungern. 

I utredningen beskrivs ett levande gudstjänstliv, engagerade medlemmar i kyrkoråd och aktiv verksamhet för alla åldrar. Församlingen har gott samarbete med andra kyrkor i staden och med svenska ambassaden i Wien. 

Lisa Tegby konstaterar att Svenska kyrkan i Wien är viktigt för svenskarna i staden. 

“Det arbete som jag har sett i Svenska kyrkan i Wien är ett gott arbete. Med gudstjänsten som centrum är församlingen en god mötesplats för svenskar i Wien med omnejd och fyller viktiga andliga och sociala behov för många.” skriver hon. 

Slutsatsen av utredningen är att församlingen bör ha kvar såväl sina lokaler som sina två anställningar. Om Skut fortsätter att betala för de anställda så har församlingen ekonomi god nog för att klara av resterande utgifter själva. 

Den stabila ekonomin kommer främst genom en lyckad julbasar församlingen ordnar varje år. Församlingen får in medlemsavgifter och det finns också möjlighet för de som betalar kyrkoskatt till ekumenisk-lutherska kyrkan i Österrike att ge den till Svenska kyrkan i Wien. 

Skut på Cypern

På Cypern finns Svenska kyrkan etablerad sedan 1990. I dag är detta en verksamhet som i hög utsträckning samlar äldre svenskar som bor längre perioder på ön.

– Det är absolut ingen lyxturism, utan människor som ofta av hälsoskäl visats utomlands under vintertid. Det är människor som befinner sig i övre pensionsåldern där kyrkan är väldigt viktig, säger Thomas Nordin, som tjänstgjort som präst i församlingen.

I dag finns präst, diakon och ytterligare personal på plats, men utredaren Håkan E Wilhelmsson föreslår stora förändringar. Församlingen hyr lokaler i dagsläget, och kontraktet löper flera år till, men han föreslår att kontraktet sägs upp för att finna billigare alternativ och samarbeten med andra kyrkor. Han menar också att det behövs nytänkande kring hur församlingslivet upprätthålls.

Den norska sjömanskyrkan, som församlingen har ett nära samarbete med, och den anglikanska kyrkan på ön bygger i hög utsträckning sin verksamhet och gudstjänstliv på volontärer. Håkan E Wilhelmsson ser framför sig att även svenskkyrkliga präster skulle kunna tjänstgöra som volontärer på ön istället för att lita till enbart fast anställd personal.

Han föreslår också att församlingen upphör som formell utlandsförsamling och blir det som kallas verksamhetsplats, vilket bland annat skulle innebära sänkta administrativa krav.

När Kyrkans tidning talar med Thomas Nordin har han inte tagit del av utredningen, men han säger att församlingens kyrkoråd är inställt på att förändringar kan komma men att man också vill hitta lösningar.

– De förtroendevalda har gått in i detta med stort engagemang.