Regeringen går vidare med etableringsstopp

Uppdaterad

Ett stopp för nya konfessionella friskolor finns med i januariavtalet mellan S, MP, C och L. Men regeringens utredare Lars Arrhenius pekar på svårigheter med en sådan åtgärd.

- Det finns vissa utmaningar när det gäller grundläggande fri- och rättigheter, säger han.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser däremot utredningens betänkande som en bra grund att gå vidare på.

- Min avsikt är att lägga fram ett förslag om etableringsstopp för nya konfessionella skolor, som följer de internationella åtaganden som Sverige ingått, säger hon.

Enligt Europakonventionen har föräldrar rätt att välja utbildning till sina barn som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse, konstaterar utredningen. Ett etableringsstopp riskerar därmed att bli diskriminerande mot exempelvis dem som bekänner sig till en annan religion än de som finns representerade i friskoleväsendet i dag.

Utredningen betonar samtidigt att det enligt Europadomstolens utslag finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara motiverad. Men det förutsätter att det finnas ett godtagbart skäl.

Ett sådant skäl skulle kunna vara att minska segregationen. Men det är inte självklart att ett etableringsstopp kan ses som en lämplig eller välavvägd åtgärd för att komma tillrätta med detta problem. I betänkandet noteras att en (1) procent av landets grundskoleelever går i konfessionell friskola.

Ett annat skäl skulle kunna vara att skolorna utmärker sig i form av låga betyg, mycket kritik från Skolinspektionen eller vantrivsel bland eleverna. Enligt utredningen går det dock inte att peka ut några generella problem på skolor med konfessionell inriktning "av den digniteten att dessa ensamma kan utgöra ett sådant angeläget eller trängande allmänintresse som kan motivera ett etableringsstopp."

Utredningen lägger trots invändningarna fram ett förslag om att införa ett etableringsstopp i skollagen som ska gälla från sommaren 2023. Det ingick i direktiven från regeringen.

Utredaren Arrhenius påpekar att det blir Europadomstolen som kommer att göra den slutliga bedömningen av om ett sådant etableringsstopp bryter mot Europakonventionen.

Ett etableringsstopp enligt förslaget skulle även innebära att de som redan driver konfessionella friskolor i dag inte skulle kunna expandera som andra friskolor, inte byta ort eller ägare. Detta riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, resonerar utredningen.

Utbildningsministern tror inte att sådant etableringsstopp skulle leda till att befintliga konfessionella friskolor lägger ned sin verksamhet.

- Avsikten har inte varit att ta bort existerande konfessionella friskolor, säger Anna Ekström

Socialdemokraterna ursprungliga inställning har varit att alla konfessionella friskolor, även de redan befintliga, bör förbjudas.

Ekström kallar etableringsstoppet för enbart nya skolor som en väl avvägd kompromiss mellan de fyra partierna bakom januariavtalet.

- Det är en lagom väg att gå, säger hon.

Det föreslagna etableringsstoppet skulle inte omfatta förskolor.

- Någonstans ska gränsen dras, säger Ekström.

Enligt utredningen skulle det sannolikt räcka med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med brister och problem hos konfessionella friskolor.

Utredningen föreslår att alla friskolors ägare och ledning ska prövas utifrån ett demokrativillkor. De som vill starta friskola ska diskvalificeras om det finns särskild anledning att anta att dessa kommer att utöva våld eller hot, diskriminera eller kränka barn eller elever. Detsamma ska gälla om personerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller på något sätt försvarar, främjar eller uppmanar till våld, hot, diskriminering eller antidemokratiska handlingar.

Det är en grannlaga uppgift att granska huruvida demokrativillkoret uppfylls, tillstår Arrhenius utredning. Men det kan exempelvis innebära att granska vad de aktuella personerna publicerat på webbplatser eller sociala medier eller vad de sagt i intervjuer om sådant som kan påverka skolverksamheten.

Liberalerna driver på för ett etableringsstopp och partiets utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad tycker inte att det finns anledning att släppa det kravet på grund av utredningens invändningar.

- Vår målsättning är ett etableringsstopp, säger Haddad.

Han vill både ha ett etableringsstopp och skärpta villkor så att det blir lättare att dra in en skolas tillstånd.

- Vi har sett skolor som bidrar till segregation och motverkar viktiga värden som demokrati och jämställdhet, säger han.

Anna Lena Wallström/TT

Peter Wallberg/TT