Att lämna skogarna helt i Herrens hand är vanskligt

I en utredning föreslås att förändra kyrkans skogsbruk för att öka skogens andliga, ekologiska och sociala värden. Det må väl vara hänt - var och en blir salig på sin tro. Däremot, när man påstår att man ska minska avverkningarna för klimatets skull blir jag bekymrad, mycket bekymrad.

För att repetera det man lär sig i årskurs fyra och fem om fotosyntes: Med hjälp av soljus tar växter upp vatten och koldioxid. Det är detta kol som bildar grunden för allt levande. Syrgas är en biprodukt av fotosyntesen, en biprodukt som nödvändig för alla djur. När djur eller växter dör bryts de ned till koldioxid som går tillbaka till atmosfären. Det ena cirkulerar liksom med det andra. Växterna måste vara levande för att ta upp koldioxid och avge syre, ganska självklart. Det borde vara lika självklart att en frisk växt, utan ålderskrämpor, växer mer, och därmed binder mer koldioxid, än en gammal, som passerat bäst före datum.

Av någon, för mig outgrundlig anledning, har det blivit på modet att tro att gammal skog är bra för klimatet - trots att vetenskap och logik säger det omvända.

Svenska träd har ungefär samma livscykel som människan; de producerar som bäst i fyrtioårsåldern men när de är över hundra är det inte mycket med dem. En gran i Kronoberg är mogen mellan sextio och åttio.

För att göra bäst nytta för klimatet ska vi avverka skogar som nästan slutat växa, bygga hus av dem för att fortsätta lagra koldioxiden och plantera nya träd som växer bättre. Granhults kyrka är en sådan koldioxidfälla sedan 1217. Betänk hur många nya generationer träd som vuxit upp sedan dess!

De delar av träden som inte blir hus gör nytta för klimatet genom att ersätta olja och gas. Nästan all plast görs av olja trots att det går utmärkt att använda skog som råvara. Bästa sättet att lagra koldioxid är att låta olja och gas vara kvar i jorden.

Virket som kommer från våra skogar är mycket viktigt för välståndet i landet och även för Växjö stift. Det är många landsbygdskyrkor som inte hålls öppna redan idag. Det lär ju inte bli bättre med en sämre ekonomi och för många av oss på landsbygden vore det bättre att öka församlingskyrkornas andliga, ekologiska och sociala värden.

Att lämna skogarna helt i Herrens hand är också vanskligt. Tänk på prästgårdsarrendatorn som får beröm av prosten: ”Det här har Pettersson och vår Herre skött bra!” Arrendatorn svarar: ”Då skulle prosten sett hur det såg ut när vår Herre skötte det själv.”

Åke Carlson, revisor i Uppvidinge pastorat och klimatengagerad skogsägare