Både säkert och osäkert i skogsutredningen

ENSO och stiftsjägmästarna går nu till gemensam attack mot skogsutredningen. Mycket av kritiken handlar om att utfallet av utredningens förslag är osäkra och att det tas för stora risker om de genomförs. Vi har tagit del av den information som man nu riktat till församlingar och stift och noterar att man ger en ensidig och i några fall direkt felaktig bild av kunskapsläget. Här vill vi därför utifrån det aktuella forskningsläget inom våra forskningsområden – biologisk mångfald, klimatpåverkan och hyggesfritt skogsbruk – berätta vad vi kan veta med rimlig säkerhet och var osäkerhet råder.

Vi kan med säkerhet säga att dagens svenska skogsbruk är ett hot mot biologisk mångfald. Så säger Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, liksom ett stort antal forskningsstudier. Den storskaliga omvandlingen av det svenska skogslandskapet mot allt yngre och mer ensartade skogar gör att skogslevande arter dominerar listan av hotade arter. Vi vet också att minskad avverkning ger ökad klimatnytta, åtminstone 50-100 år framåt. Substitution, alltså att ersätta t ex betong med trä, kan visserligen minska de negativa effekterna av att avverka, men nya noggrannare beräkningar visar att effekterna av detta inte uppväger det förlorade kolupptaget som blir resultatet när skogen avverkas. Så om kyrkan ska bidra till att mildra dagens globala kriser – klimatkrisen och biodiversitetskrisen – då duger det inte att fortsätta med dagens intensiva skogsbruk. Här råder ingen osäkerhet! 

Hur är det då med de åtgärder som föreslås i utredningen? Ja, skydd av äldre skogar och förlängd rotationsperiod för brukade skogar kommer att gynna biologisk mångfald och vara positivt för klimatet. Även här är bilden samstämmig.

En stor osäkerhetsfaktor är hur klimatförändringarna kommer att påverka skogen. Vi har under 2000-talet sett minskande tillväxt och ökande dödlighet. Även om orsakssambanden ännu är oklara, talar mycket för att vi nu ser effekter av ett ändrat klimat i form av intensivare stormar, torrare somrar och fler skadegörare – problem som kan antas växa över tid. I detta osäkra läge gäller det att inte lägga alla ägg i samma korg. I praktiken innebär det att skapa olikåldriga blandskogar med ett visst lövinslag, alltså motsatsen till de likåldriga monokulturer av tall eller gran som skapas av det skogsbruk kyrkan bedriver idag. 

Mycket av kritiken som riktats mot utredningen handlar om övergången till naturnära skogsbruk på en tredjedel av skogsinnehavet. Här får vi till viss del ge kritiken rätt. Det råder stor osäkerhet om hur olika metoder påverkar tillväxt, kolinlagring och biologisk mångfald. Ett exempel är att finska studier, till skillnad mot svenska studier, funnit att både kolinlagring, tillväxt och ekonomiskt utfall kan gynnas av övergång till hyggesfritt. Pinfärska resultat från SLU indikerar nu att den svenska Heureka- modellen, som använts för att ta fram underlag för utredningen (gäller även ENSOs tilläggskörningar) har underskattat tillväxten, medan finska studier överskattat densamma. Sista ordet är dock inte sagt i denna fråga, så här bör man gå försiktigt fram och se övergången som en läroprocess.

Stor osäkerhet råder också om de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag. Här har utredningen valt en något konservativ ansats och inte räknat in framtida prisökningar. När fossila material och bränslen fasas ut kommer rimligtvis efterfrågan av biobaserade alternativ att öka. Det förefaller därför inte osannolikt att priset på skogsråvara i framtiden kommer att öka. Att i detta läge skjuta på avverkningar kan därför vara en ekonomiskt klok strategi. I en nära framtid kan man kanske också räkna hem inkomster från den frivilliga marknaden för kol och biodiversitetskrediter.

Här sker just nu en snabb utveckling både nationellt och internationellt. I Norge kan en skogsägare som förbinder sig att skjuta upp sin avverkning i 30 år få en ersättning som motsvarar hela den förlorade avverkningsinkomsten. För Svenska kyrkan kan en omställning av skogsbruket dessutom vara ett sätt att visa att man följer med sin tid och tar ansvar för globala utmaningar, vilket kan öka trovärdigheten, stärka medlemsantalet och på sikt förbättra ekonomin.

Avslutningsvis vill vi framhålla att kyrkan genom sitt omfattande skogsinnehav kan göra en betydande insats för att mildra de två stora kriserna vi står inför idag – klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden. Detta uttryckts tydligt i utredningsuppdraget, som också betonar behovet av social och andlig hållbarhet. Kostnaden för utredningens förslag är som sagt osäker, men det beräknade bortfallet är mindre än 1 procent av kyrkans inkomster. Ska verkligen kyrkan välja denna måttliga inkomst framför att göra en insats i dagens planetära nödläge?¨

Göran Englund, professor i ekologi, Umeå universitet, forskar om skogsbrukets klimateffekter
Bengt-Gunnar Jonsson, professor i ekologi, Mittuniversitetet, forskar om skogsbrukets effekter på
biologisk mångfald
Joachim Strengbom, universitetslektor och docent i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, forskar om
hyggesfritt skogsbruk