Be med skogen och förändras tillsammans

När Martin Luther hade som mest att göra bad han också intensivt till sin Skapare och Gud. Nu när Svenska kyrkan står inför utmaningen att förvalta skogarna väl, behöver vi påminna varandra om bönens möjlighet.

Aposteln Paulus var medveten om att hela skapelsen suckar och våndas och sträcker sig efter människans befrielse till samhörighet med allt skapat.

Kanske kan denna bön med skogarna, hjälpa oss själva som bedjare att komma närmre de medskapelser som är särskilt hotade i det svenska skogsbruket. Låt oss be med dem alla om ett mera ömsint skogsbruk i Svenska kyrkan!

En bön med skogarna

Vi ber till Dig, livets Gud, med de djupa skogarna. Vi tackar dig för levande vatten och för de skapande kretslopp och flöden som gör livet möjligt på jorden.

Vi ropar till dig med mossorna och jättelaven, med eken och aspen, med sälgen, boken och linden. Vi ber med granen, björken och tallen.

Kyrie, kyrie, eleison

Vi ropar till dig med gullvivefjäril och klosterlav , med tallbit och urskogsmygga, med violgubben, mosippan och knäroten.

Vi ropar med den vitryggiga hackspetten om skydd för skogarna och om ett varsamt och försiktigt skogsbruk.

Kyrie, kyrie, eleison

Vi tackar dig för alla hus och kyrkor som byggs i trä och som fortsätter att binda kol.

Vi tackar dig för skogens mångfald och för skogarna som jordens lungor.

Vi ropar med alla kalhyggen som pulserar som öppna sår i din kropp.

Kyrie, kyrie, eleison

Vi ber dig om gåvan att vara varsamma i vårt umgänge med varandra och med allt levande.

Vi ber om Jesu Kristi sinne, om befrielse från överhöghet och avskildhet, om befrielse till delaktighet och samhörighet med allt och alla som lever.

Du allt levandes Gud som skänker oss jorden som vårt gemensamma hem, hjälp oss att känna igen din närvaro i den minsta myra och i den stoltaste örn.

Gör oss av nåd till en trofast, vaksam, tjänande kyrka i världen.

Amen, amen, amen.

Upphovsrätt:
Anna Karin Hammar
Fri att bruka