Biskoparna bör läsa på och ta ställning i skogsfrågan

Sveriges förr så djupa skogar förändras i en rasande takt. Artrika skogar, som dessutom är av stor vikt som kolsänka för klimatet, avverkas huvudlöst och ibland med argumentet att det är bra för en hållbar utveckling då vi behöver fossilfri råvara. Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan anser att det är hög tid att Svenska kyrkans biskopar sätter sig in i frågan och tar ställning för skogen. Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsförvaltare, och hur kyrkan förvaltar sin skog har därför stor betydelse.

För att bistå biskoparna i processen att sätta sig in i frågan om skogen skickade vi den 26/10 paket till samtliga av landets då tjänstgörande biskopar. Paketen innehöll boken Skogslandet – en granskning av Lisa Röstlund, ett utdrag ur boken Konsten att hugga träd och ha skogen kvar av Mikael Karlsson samt pressmeddelanden från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om den allvarliga situationen i Sveriges skogar. Därtill bifogades ett brev från oss i Nätverket.

Brevet välkomnar biskoparna till en bokcirkel om skog och skogsförvaltning. Vi  hoppas innerligt att våra biskopar tar tillfället i akt och läser informationen de fått tillsänt sig och reflekterar över de frågor som står i brevet och kopplar till boken och övriga informationskällor.

Nedan följer sammanfattad information samt några av frågorna i brevet:

Enligt en rapport från FN:s klimatpanel IPCC är naturbaserade lösningar vårt största hopp i kampen mot klimat- och artkriserna. Enligt rapporten behöver vi skydda 30 - 50 % av världens vatten-, land- och havsområden för att ha en chans att dämpa klimatkrisen och samtidigt kunna anpassa oss till ett förändrat klimat.

• Bör Svenska kyrkan agera enligt det som vetenskapen säger, eller tycker ni att de ca 9 % av kyrkans skogar som idag skyddas är tillräckligt?

Svenska kyrkan förvaltar sin skog på samma sätt som stora skogsbolag. Skogen brukas nästan enbart genom kalhyggesbruk. Andelen skyddad skog är ungefär samma som genomsnittet i Sverige och åldersfördelningen är något lägre än det svenska genomsnittet. Samtidigt blir det allt tydligare att kalhyggesbruket inte är hållbart.

• Utifrån informationen ovan, hur upplever ni att det svenska skogsbruket fungerar i förhållande till planetens gränser? Har Svenska kyrkan ett större etiskt ansvar än andra skogsförvaltare, med hänsyn till sina grundläggande kristna värderingar? Bör Svenska kyrkan agera föredöme?

I kyrkoordningens 46 kapitel, § 3 står det: 

”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.”

• Vilket ansvar har ni, som andliga ledare, för att se till att skogsförvaltningen är etiskt försvarbar? Hur kan ni stödja omställningen till en hållbar skogsförvaltning? - Vad kan ni göra för att Svenska kyrkans skogsbruk hädanefter ska ske med   eftertanke och med hänsyn tagen till att varje art har ett egenvärde?
   
• Tror ni att det är viktigt för Svenska kyrkans medlemmar att de kan lita på att den kristna värdegrunden också genomsyrar förvaltandet av de ca 460 000 hektar skogsmark som kyrkan förfogar över?

Skogen, den biologiska mångfalden och klimatet är i akut behov av ett förändrat skogsbruk – det blir allt mer tydligt för oss som vågar titta, lyssna och ta emot information från oberoende forskare. Samtidigt finns det krafter som motarbetar förändring så hårt de kan. Vi förväntar oss att våra andliga ledare tar ställning mot dessa krafter och för det som är rätt.

Med en stark önskan om respons och en allvarsam debatt om en ödesdiger fråga,

Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan, genom 

Margareta Ellnebo

Christofer Sjödin

Hanna Stenström

Johan Wihlborg

Helene Blomqvist

Erland Svenson

Kristina Belfrage

Dan Bengtsson

Gunnel Källström

Henry Svonni

Marie Arnesdotter

Brita Maria Nordström

Annika Spalde