En öppen och demokratisk folkkyrka måste kunna reflektera kring vår samtid

Som fackförbund för präster och andra akademiker i kyrkan tar vi starkt avstånd från politikers försök att styra innehållet i prästers predikan.

Vi har senaste månaden kunnat läsa om en politiskt vald i ett kyrkoråd som i en skrivelse kritiserat en kyrkoherdes predikan. Kyrkorådsledamoten beskrev predikan som politisk indoktrinering och propaganda i kyrkan.

Predikan är ett åskådliggörande och avläsande av tidens tecken. Prästens uppgift är att tolka bibelordet i en dagsaktuell kontext, det måste kunna tangera aktuella samhällsfrågor och våra egna livserfarenheter. Att använda predikan som ett demokratiskt samtal är därmed helt förenligt med vigningslöftena. Det ingår i prästämbetet att självständigt ansvara för utformningen av en predikan. Det står sedan var och en fritt att ställa frågor efter predikan, att berätta om sin upplevelse av den eller att framföra sina synpunkter direkt till prästen. Politikerna i kyrkoråden har ett arbetsgivaransvar men bestämmer inte ramarna för prästernas predikningar eller gudstjänstens liturgiska och teologiska inramning.

Kyrkorådet är församlingens styrelse, ledamoten är därmed en arbetsgivarrepresentant. Inom svenska kyrkan gäller en regelbaserad ordning för tillsyn över präster och diakoner som avgett vigningslöften. Det är biskopen och domkapitlet som ansvarar för att pröva vandelsfrågor enligt kyrkoordningen. Vi ser därför mycket allvarligt på när ledamöter i kyrkoråd inte respekterat det gemensamma regelverk som gäller i kyrkan. Det är en brist i arbetsgivaransvaret.

I det här fallet vidtog kyrkorådet inte någon åtgärd med anledning av ledamotens skrivelse, men det är ett oroväckande tecken i tiden. Akademikerförbundet SSR vill därför klargöra att otillbörlig politisk påverkan på präster – eller anställda i allmänhet – får konsekvenser utanför de formella regelverken. Att politiker utnyttjar fel forum för att kritisera präster och diakoner riskerar skada professionens integritet. Fler än den berörda prästen kommer att tänka till en extra gång innan hen förbereder sin predikan.

Predikningarnas innehåll kommer i denna typ av situationer att påverkas även utan att formella åtgärder vidtas av kyrkorådet. Har jag en trasslig och energikrävande familjesituation? Då kanske jag inte orkar med den stress det innebär att få kritik från någon i maktställning som utnyttjar församlingens styrelse för partipolitiska utspel. Hur ser den politiska sammansättningen i kyrkorådet ut för tillfället? Det är förhållanden som ingen önskar att präster ska ta hänsyn till när de predikar eller när församlingen träffas för kyrkkaffet efteråt. I grunden handlar det om tillit.

Predikan måste kunna reflektera vår samtid och kritisera saker som sker i samhället runt omkring oss. För att det ska kunna ske måste politikerna i kyrkan ge prästerna arbetsro och respekt. En avgörande del av prästens arbetsuppgift är att tolka bibeltexter och förkunna Guds ord. Att sätta bibeltexterna i ett samtida sammanhang för att göra dem relevanta i vår vardag.

Som fackförbund kommer vi aktivt bevaka prästernas rätt att fullfölja sin uppgift och vi kommer att kritisera när detta inte sker. Vår uppmaning till samtliga politiskt förtroendevalda i Svenska kyrkan är att ge prästerna arbetsro, ha tillit till professionen. Låt predikan väcka tankar och diskussion. En öppen och demokratisk folkkyrka måste kunna reflektera kring vår samtid.

Heike Erkers,
ordförande Akademikerförbundet SSR
Anna-Carin Gabelic,
präst och regionalt skyddsombud Akademikerförbunder SSR
Luka Vestergaard,
präst och ordförande Akademikerförbundet SSR Skaraborg
Fredric Liljeberg,
kyrkoherde och facklig förtroendeperson för Akademikerförbundet SSR
Mikael Smeds,
chefsjurist Akademikerförbundet SSR