Kalavverkning är inte värdigt Svenska kyrkan

Reaktion på artikeln Så mycket koldioxid binder Svenska kyrkans skogar. 

Oss veterligen är det ingen som sagt att vi ska sluta avverka träd. Men vi behöver inte kalhugga skog - det är fullt möjligt att avverka träd och samtidigt ha skogen kvar. Vi kan välja att samarbeta med naturen. Vi kan minska utgifter för markberedning, plantering och röjning och i stället låta skogen sköta sig själv till en större del (skogen är ju ändå expert på det efter årmiljoner av evolution). Vi kan välja att bara avverka små områden med grova träd som ger hög ekonomisk avkastning och till stor del blir långlivade produkter. Vi kan minska avverkningstakten, skydda mer skog och ha skogarna kvar – som kolsänka och livsutrymme för oss och våra medarter.

Med dagens kalhyggesbruk blir ca 80 % av skogsmassan kortlivade produkter, där koldioxiden är tillbaka i atmosfären igen inom något år efter avverkning. Atmosfären och klimatförändringarna gör inte skillnad på koldioxid från biobränsle och fossila bränslen – de har precis samma uppvärmande effekt. Vid kalavverkning läcker dessutom marken koldioxid i många år, vilket inte sker vid hyggesfri avverkning.

Självklart binder kyrkans skog koldioxid. Träd och andra växter fotosyntetiserar, d v s tar upp koldioxid och avger syre. En fantastisk ekosystemtjänst som vi ska vara otroligt tacksamma för. Enligt Björhedens beräkningar tar kyrkans skogar årligen upp 3 miljoner ton koldioxid. Samtidigt släpps 2/3 av koldioxiden ut igen. Hur skulle beräkningen se ut om avverkningstakten minskade? Om kyrkan skulle skydda så mycket skog som IPCC säger behövs, d v s 30-50 % (idag skyddas ca 9 %)?

I slutet av september publicerades två rapporter av två svenska myndigheter – Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Enligt Skogsstyrelsens rapport uppnås inte miljömålet Levande skogar, målet har en negativ trend och bedöms inte kunna uppnås till 2030 med beslutade styrmedel. Naturvårdsverkets beräkningar visar samtidigt att den svenska skogens koldioxidupptag minskar p g a hög avverkning och minskad tillväxt. För de allra flesta borde detta tydligt signalera att något är på tok i Sveriges skogsbruk. Och allt fler övergår nu till ett naturnära skogsbruk utan kalhyggen. Se gärna SVTs serie Slaget om skogen.

En rykande färsk studie från Lunds universitet visar att nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar har försvunnit mellan 2003 och 2019. En liten del av Sveriges oskyddade skogar består av gammal skog som sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. Dessa gamla naturliga skogar är ofta varierade och ger fler livsutrymmen åt svampar, lavar, växter och djur. Dessa sällsynta ekosystem har en rik biodiversitet och ger oss en värdefull inblick i hur de nordliga landskapen fungerade före omfattande mänskliga ingrepp. Den som ser dokumentären om kyrkans skogsbruk som nu finns på intranätet Kornet behöver inte titta många minuter förrän man får se just en sådan skog kalavverkas av Svenska kyrkan.

Varför är kyrkans skogsförvaltning så tvär mot andra sätt att bruka skogen? Varför är det bara enstaka procent som brukas hyggesfritt? Enligt många forskare vore det bättre för såväl den biologiska mångfalden, klimatet, skogens sociala värden OCH ekonomin att bruka skogen utan kalhyggen. Varför vill Svenska kyrkans skogsförvaltning inte ta några rejäla steg mot ett hållbart skogsbruk? Kanske finns svaret i boken Skogslandet – en granskning av Lisa Röstlund.

Situationen för klimatet är akut och vi måste få ner koldioxidhalten i atmosfären snabbt. Enligt IPCC är naturbaserade lösningar vårt största hopp. Vi behöver skogen och träden för att undvika en skenande klimatkatastrof. Att fortsätta kalavverka och ignorera såväl IPCC som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är inte värdigt den kyrka som vi vill vara en del av.

Amie Ringberg
Fredrik Sernheim
Klara Lövgren 
Himmel och Jord