Man får tycka olika i skogsfrågan

SLUTREPLIK

I Kyrkans tidning (5/2) skrev jag: "Om skogsfrågan pågår en smutsig kamp". Det hävdar jag fortfarande. Reidar Persson svarar att jag anser ”att de som inte delar (min) övertygelse måste vara usla människor”. Det har jag verkligen aldrig sagt eller skrivit. Tvärtom. Jag har alltid förespråkat att nya metoder, idéer och påståenden ska diskuteras och granskas i samtal där man respekterar varandra. Det handlar aldrig om personangrepp.
 
Tyvärr har kyrkans stiftsjägmästare, organiserade i den märkliga organisationen Enso, brutit mot i princip alla rimliga regler för ett samtal om framtidens skogsbruk. De har först tagit fram tre starkt kritiserade och tendentiösa skuggutredningar.

Men det är inte det allvarliga. Dessa utredningar har sedan spritts till alla stift och många församlingar som en sorts mall för vad man ska tycka i sina respektive remissyttrandena. Detta är mycket oetiskt agerat. Problematiken har utförligt beskrivits i Supermiljöbloggen.
 
Reidar Persson och jag själv har båda yrkesmässigt arbetat i miljöer, där många med fackkunskap om skog och skogsbruk diskuterat skog och skogsbruk. Visst har vi tyckt olika. Men det som skiljer kyrkan från andra stora skogsägare är att här finns det oftast en enda person, stiftsjägmästaren som har kunskapsövertag. Här möts man på ojämna villkor och det minsta man hade kunnat kräva av stiftsjägmästarna var att de hade ansträngt sig för att beskriva argumenten för och emot de förslag kyrkans skogsutredning föreslår. I stället ”totalsågar” man allt med taffliga ekonomiska argument.
 
För mig är det en självklarhet att varje skogsägare har rätt att bruka sin skog enligt eget huvud, inom lagens råmärken.

Dessvärre är detta ofta lika med att lyda virkesköpares råd och att använda de avverkningsmetoder som vederbörande föreslår, som regel att göra kalhyggen. Lyssna gärna på vad Sveriges ledande och prisbelönte skogsekolog Johan Nitare säger: "Kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin”
 
Så, vad tycker jag då är viktigt för kyrkans skogsbruk? Svaren är enkla:

1.       Gör inte sådant som är oåterkalleligt och våga gå före!
2.       Respektera samernas behov. Allt annat vore straffbart.
3.       Sluta använda brukningssätt i skogsbruket som orsakar oreparerbar skada.
4.       Respektera fakta och vetenskap.
5.       Lyssna och var anständig. Allt är inte enkelt.
6.       Brukningssätt kräver succesiv anpassning och måste tillåta olika brukningsformer.

Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult