Märk ut Ingegerdsleden mellan domkyrkorna till jubileet

Martin Lind, Hans-Erik Lindström, Helle Klein, Jakob Tronêt, Jonas Bodin, Martti Paanen, Lars Bergström, Camilla Bjelvert
Vandrare på Ingegerdsleden

En undersökning från föreningen PaxWalk visar att tre av fyra församlingar i Uppland arrangerar pilgrimsvandringar. Foto: Lars Bergström

Nästa år fyller pilgrimsleden Ingegerdsleden mellan Storkyrkan i Stockholm och Uppsala domkyrka tio år. Ett sätt att fira jubileet skulle vara att intensifiera arbetet med att märka ut leden. Det skulle göra leden tillgänglig för fler pilgrimsvandrare samt människor med intresse för natur, kultur och kyrkohistoria.

Intresset för pilgrimsvandringar har ökat kraftigt under senare år.

En ny undersökning från pilgrimsföreningen PaxWalk visar att tre fjärdedelar av Upplands cirka 80 församlingar arrangerar mellan en och tio pilgrimsvandringar per år. Och hela 30 stycken använder Ingegerdsleden för pilgrimsvandring. Samtidigt efterlyser flera av arrangörerna tydligt uppmärkta pilgrimsleder. Man vill kunna fokusera på det tematiska, historiska och andliga innehållet och slippa leta sig fram med hjälp av kartor och otydliga vägbeskrivningar.

Under det gångna året har PaxWalk fått medel från Naturvårdsverket för att utveckla och tillgängliggöra Upplands pilgrimsleder. Målet är att lederna ska vara trygga och att det ska vara lätt att hitta på dem. Vidare ska det finnas relevant information och bra service.

Men den populäraste och mest använda pilgrimsleden i Uppland, Ingegerdsleden, har fortfarande tio år efter invigningen inte fått några vägvisare och skyltar.

Däremot har leden ett av de starkaste tematiska innehållen bland alla svenska pilgrimsleder.  

Ingegerdsleden hämtar sin näring ur berättelser om våra tidigaste svenska och nordiska helgon. Den knyter an till en tid då mellan 20 och 50 procent av befolkningen pilgrimsvandrade.

Ledens sju etapper passerar ett tiotal medeltida kyrkor med fantasifullt utsmyckade valv av Albertus Pictors målarverkstad. Den går igenom fyra vackra naturreservat och här finns praktfulla slott och slottsträdgårdar från svensk stormaktstid. Här finns lämningar av historiska kloster och ett mycket känt och omskrivet nutida kloster – Alsike kloster.

Mitt på leden ligger Sigtuna som räknas som Sveriges första stad grundad redan runt år 980. Staden blev tidigt brofäste för den kristna missionen mot det hedniska Uppsala. Hit strömmade redan under tidig medeltid pilgrimer för att besöka Olavskyrkan med reliker av Olav den helige. Här föddes också Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, även känd som Sankta Anna av Novgorod av Kiev. Hon lät bygga kyrkor och mäklade fred och är Sveriges första helgon. I och med flyktingströmmen från Ukraina har Sigtuna fått en given plats på den internationella pilgrimskartan. 

Det har Sigtuna stad och församling tagit fasta på och man arbetar nu för att lansera staden – med sina många kyrkoruiner och sin klosterkyrka – som en modern vallfärdsort med fred och dialog som honnörsord. Man planerar också ett pilgrimscenter med kapacitet att välkomna pilgrimer.

Parallellt med Sigtunas satsning arbetar Linköpings stift med att bygga upp en infrastruktur för svenska pilgrimsleder mellan Hamburg, Trondheim och Åbo – med Vadstena klosterkyrka som nav. Ledsystemet har namnet Birgitta Ways efter vårt nationalhelgon Heliga Birgitta. I systemet kommer även Ingegerdsleden att ingå. Birgitta föddes i Uppland och tillbringade många år som hovdam vid Kungliga slottet – alldeles intill Storkyrkan –  och i Uppsala domkyrka finns ett relikskrin med Birgitta-reliker.

Samtidigt arbetar Svenska kyrkan för en omställning till ett hållbart samhälle – inte minst när det gäller klimatpåverkan. Det skulle därför kännas rimligt att kunna erbjuda en högkvalitativ pilgrimsled på hemmaplan som komplement till exempelvis el Camino de Compostela.

En utmärkning av Ingegerdsleden skulle inte bara bidra till att stärka det pilgrimscentrum som Sigtuna nu planerar. Leden skulle också främja kyrkans ekumeniska arbete, stimulera pilgrimsvandringar i församlingarnas regi och locka till sig nya ”pilgrimsturister” till regionen. Få av kyrkans verksamheter är så inbjudande och inkluderande som pilgrimsvandringar. Här finns kyrkans alla uppdrag inbakade: gudstjänst, diakoni, mission och undervisning. 

Mycket talar alltså för en förbättring av Ingegerdsleden. Men för att en utmärkning ska kunna gå från vision till verklighet krävs ett omfattande samarbete mellan stift, församlingar, kommuner, markägare, regioner, länsstyrelser och turistorganisationer. Alla måste bidra och ta sin del av ansvaret.

Vår förhoppning är nu att parterna ska samverka och ta nästa steg i arbetet med Ingegerdsleden. För uppgiften finns Naturvårdsverkets ramverk för låglandleder som visar på hur man kan jobba effektivt med fysisk led, organisering, upplevelser, service, information och marknadsföring.

Martin Lind
fram till i år ordförande i Pilgrim i Sverige och biskop emeritus vid Linköpings stift

Hans-Erik Lindström,
författare och tidigare pilgrimspräst vid Pilgrimscentrum i Vadstena, upphovsman till pilgrimens sju nyckelord

Helle Klein
direktor vid Sigtunastiftelsen

Jakob Tronêt
kyrkoherde i Sigtuna församling

Jonas Bodin
diakon i Vallentuna församling, ­pilgrimsledare och medgrundare till ­Pilgrim Vallentuna

Martti Paananen,
kyrkoherde i Finska församlingen, ­kontraktsprost i domkyrkokontraktet i Stockholm samt aktiv i kontraktets ­pilgrimsnätverk

Lars Bergström och Camilla Bjelvert,
projektledare PaxWalk Uppland

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.