Bra om skogsutredningen kan bidra till mer lokal förvaltning

Leif Öster Skogsägare och medlem i Svenska kyrkan

Foto: Leif Öster och Lillemor Kax

Kritikerna till skogsutredningen angriper den ekonomiska biten. Men ett bättre skogsbruk för Svenska kyrkan kostar ungefär 20 kronor per år och medlem. Själv betalar jag gärna den tjugan. 

Få saker kan påtagligt ändra ens närmiljö som ett nytt kalhygge. Alla skogsägare, inte minst kyrkan, borde bli bättre på att kommunicera med de som lokalt berörs innan avverkningar.  En sådan förbättrad kommunikation vore i linje med FN:s Agenda 2030, som ju innebär att samhället på ett nytt sätt måste involvera berörda människor i beslutsprocesser.

Idag får församlingarna ibland försvara ett skogsbruk som de inte ens internt var informerade om. Därför borde förvaltningarna på ett helt annat sätt involveras i skogsförvaltningen i sin församling. Mot den bakgrunden innehåller kyrkans nya skogsutredning många bra förslag.

Kyrkostyrelsen förtjänar beröm för det öppna sätt man nu hanterar de svåra skogsfrågorna. Som skogsintresserad medlem uppskattar jag det som har hänt de senaste två åren. Nämligen att brukandet av kyrkas skogar alltmer blir en angelägenhet för hela kyrkan och inte bara egendomsnämnderna. Kyrkostyrelsen följer skolboken för ett lyckat förändringsarbete. Man vågade be en extern och mycket kompetent person, Göran Enander, att utreda denna infekterade fråga. Han har arbetat i nära samspel med kyrkans alla olika nivåer, även församlingarna. Och efter att kyrkostyrelsen nu fått sin skogsutredning, valde styrelsen att snabbt remissa brett och öppet till i princip alla som vill göra inspel. Bravo!

Det är glädjande att kyrkans skogsutredning föreslår en ökad transparens och lokalt inflytande i kyrkans framtida skogsbruk. Jag är själv skogsägare och har i 30 års tid kunnat följa hur Västerås stift avverkar kyrkoskogarna runt där jag bor. Vackra välskötta skogar som en gång förvaltades lokalt har ersatts av ungskogar.  Skogsbruk sker lokalt och bör därför beslutas lokalt.

Men någon lokal förvaltning sker inte idag. Kärnämnet i tidigare skogsutbildningar, skogshushållning, verkar ha ersatts med en sorts kyrklig kvartalsekonomi. Där kassaflödet i nutid är viktigare än att bygga flexibilitet, robusthet och en volym av kvalitetsvirke inför framtiden. Alltför hårda gallringar har sänkt värdet på kyrkans skogar mycket mer än an vad gallringarna gett i netto. Det kallas Ebberöds bank. Som dessutom minskar framtida flexibilitet.

Västerås stift har överavverkat sina skogar till den grad, att man nu tvingas sänka avverkningarna till en tredjedel av vad man år 2022 avverkade. Utdelningen till församlingarna har här minskat med 85 procent. Och det i en tid med rekordhöga priser på virket. Mindre virke ger färre jobb och problem för sågverken. I upp till tio år måste nu ett nytt virkesförråd ute i skogarna byggas upp. Det är lätt att vara efterklok, men visst borde egendomsnämnderna åläggas att göra efterkalkyler av de avverkningar man har gjort och ställa dem mot värdet av vad kyrkans skogar skulle kunna ha varit nu.

Kyrkans skogsutredning har på det hela tagits emot positivt, förutom av de som ansvarat för gårdagens skogsbruk. Den sparsamma kritik som har förts fram handlar mest om pengar. Kritikerna blundar då för att förslagen istället ger förbättringar av biodiversitet, klimatjobbet, den andliga hållbarheten och relationen till rennäringen. 

Enanders utredning ger rimliga förslag på bra lösningar på allt detta.  Utredningen innehåller även något så ovanligt som en ekonomisk konsekvensanalys. I närtid kommer inkomsterna för ett nytt bättre sorts skogsbruk minska inkomsterna med kanske 100 miljoner kronor per år. Det kan vara mer eller mindre. Men per medlem handlar det om cirka 20 kronor per år. Ändå är det säkert just ekonomin som kritikerna till skogsutredningen kommer skjuta in sig på. Själv betalar jag gärna de den där ”tjugan” per år.

En synpunkt som också förs fram är att kyrkan måste ”vänta” tills andra skogsutredningar är klara. Men den svenska skogen utreds alltid i någon pågående utredning. Just nu sker fyra (!) andra parallella utredningar. Bättre är väl att kyrkan vågar fatta egna beslut och gå före, än att ängsligt vänta in andra.  

Kyrkan har nu en unik möjlighet att bli bäst i klassen vad gäller skogsbruk. Ett föredöme för hela den svenska skogsnäringen. Låt oss ta oss an uppgiften att bättre sköta skogarna som tidigare generationer bad oss förvalta på bästa sätt.

 

Leif Öster, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Präst
Skogsutredningen föreslår ingen decentralisering utan tvärtom en centralisering då mer makt flyttas från stiften till kyrkostyrelsen även om församlingarna föreslås informeras om skogliga åtgärder. De 20 kronor som Leif talar om kan också översättas med ett inkomst bortfall på en miljard över en tio års period.