Vill kyrkan skada klimatet? 

Vad Svenska kyrkan gör med sin skog har stor betydelse eftersom den är en av landets största skogsägare. Nu föreslår kyrkans skogsutredning att andelen hyggesfri skog ska öka från 2,9 procent till cirka 33 procent. Det skulle innebära att andelen hyggesfritt ökar tiofaldigt!

Problemet är att en hyggesfri skog växer långsamt. I en hyggesfri skog görs inga kalhyggen och skogen förutsätts föryngra sig självt, men tillväxten är väsentligt sämre än i traditionell skog. Det innebär i sin tur att den suger upp mindre koldioxid och därmed skadar förslagen klimatet. Utredningen berör inte detta. Det kan bero på att den inte tar hänsyn till aktuell och relevant skogsforskning. I mars respektive maj 2024 redovisade SLU två rapporter som båda visar att en övergång till hyggesfritt minskar upptaget av koldioxid; ”Hyggesfria skogliga fältförsök i Sverige” samt ”Skogen och klimatet – vad säger forskningen?”. 

Utredningen hävdar också att en markant ökning av andelen hyggesfritt skogsbruk i sig skulle gynna biologisk mångfald. De är ett mycket tveksamt påstående. Kyrkans skog är idag certifierad genom FSC och den förväntas därför ställas om till tio procent lövskog [1]. Lövskog gynnar nämligen biologisk mångfald. Detta står i konflikt med en övergång till en hyggesfri skog där inga lövträd kommer upp. Orsaken är det biologiska faktum att det endast är gran av våra vanliga trädslag som accepterar att växa i skuggan i en hyggesfri skog. Detta problem berörs inte i utredningen.

I det nuvarande skogsbruket innebär tio procent lövträd inga problem. På i stort sett alla hyggen stimulerar ljusinsläppet ett uppslag av framför allt björk, men också andra ljusälskande trädslag. Kyrkans nuvarande skogsbruk ger alltså mer och inte mindre varierad skog än en hyggesfri skog. 

Vid en övergång mot hyggesfri skog uppstår därför olika effekter. Å ena sidan gynnar en hyggesfri skog de arter som hämmas av en kalhuggning. Å andra sidan gynnar trakthyggesbruket och solen på hyggena andra växter och djur inklusive pollinerande insekter. Den skog som därefter kommer upp måste normalt till minst 10 procent bestå av lövträd som stimulerar biologisk mångfald. Nettoeffekten för biologisk mångfald är därför osäker. Det är fullt möjligt att nuvarande skogsbruk (trakthyggesbruk) är bättre för biologisk mångfald än ett hyggesfritt skogsbruk.

Svenska kyrkans skog sköts idag bra. Skogen växer snabbt och motverkar klimatförändringarna genom att suga upp koldioxid samtidigt som biologisk mångfald gynnas effektivt. Detta vill nu kyrkans skogsutredning ändra på med drastiska förslag. Skulle Svenska kyrkan följa dessa kommer klimatet att ta skada. Det vore mycket olyckligt. Nu återstår för kyrkan att svara på frågan – vill den skada klimatet eller inte?

Alexander Nilson, 
skogsägare och nationalekonom

[1] FSC, paragraf 6.6.6; ”Där förutsättningarna finns utförs skogsbruksåtgärder i barrdominerade bestånd så att minst tio procent av de härskande och medhärskande stammarna utgörs av lövträd”