Efter att Thomas Petersson förklarades obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst har en diskussion väckts om regelverket kring tillsynen av biskopar. Ansvarsnämnden hade enbart två möjligheter: att avskriva ett ärende eller förklara biskopen obehörig. Nämndens beslut går heller inte att överklaga. I domkapitlen, som utövar tillsyn över präster och diakoner, finns utöver avkragning möjlighet att utfärda en skriftlig erinran eller treårig prövotid.
Kyrkans Tidning har frågat gruppledarna i kyrkomötet om de tycker att en översyn av regelverket behövs.
Av kyrkomötets 13 nomineringsgrupper svarar fyra (Socialdemokraterna, Borgerligt alternativ, Vänstern i Svenska kyrkan och Frimodig kyrka) att de vill att regelverket ses över.
– Vi litar på ansvarsnämnden som instans och de har en ordning att följa som vi självklart respekterar, säger Marjut Ervasti, gruppledare för Visk och präst i Västermalms församling.
– Men situationen föranleder att något slags mellanting mellan frikännande och avkragning borde finnas.
Hon säger att ett tydligt samband mellan kyrkans teologiska förståelse om nåd och kyrkans regelverk behövs i ärenden som rör biskopar.
– När Jesus möter människor som begått synder säger han: ”Gå nu, och synda inte mer.” Det finns alltid en nåd, men också ett krav och konsekvenser av handlingar. Man måste förstå att man begått misstag.
Att avkragning är den enda möjliga åtgärden i ett tillsynsärende av en biskop tycker Marjut Ervasti är för hårt.
– Visst ska vi ställa höga krav på biskoparna. Förtroendefrågor är knepiga och ibland svårlösta.
– Alla människor kan hamna i en situation där förtroendet blir ifrågasatt. I regel försöker man reda ut det, vilket jag antar har gjorts i Visby också. Men om man inte riktigt förstår att förtroendet är förbrukat kan man behöva hjälp och då undrar jag om inte andra disciplinåtgärder kan vara en modell.
Visks kyrkomötesgrupp ska undersöka frågan vidare för att se exakt vilka ändringar som skulle kunna vara möjliga att föreslå.
– Vi kommer att gå vidare med frågan. Vi är öppna för att motionera om det för att inte hamna i den här situationen igen, där det blir ett hårt utslag av ett ärende, säger Marjut Ervasti.
Jesper Eneroth (S) tycker också att regelverket behöver ses över:
– Vi har aldrig haft ett sådant här ärende förut och det är bra nu när frågan aktualiseras att titta på den utifrån flera synvinklar, lyssna in synpunkter och se över hur vi tror att regelverket kan bli heltäckande på ett bra sätt.
Är detta något som S kommer driva?
– Varken jag eller kyrkomötesgruppen har något som helst att göra med ansvarsnämndens beslut och kommer inte recensera det. Däremot tror jag säkert att man i samråd med många grupper kommer föra diskussioner om hur regelverket fungerar och om det behövs fler kriterier eller inte.
Vad skulle det kunna vara för ändringar som behövs?
– Det får tiden utvisa. Jag vill inte föregå några diskussioner.
Leif Nordlander (FK) är positiv till en utredning men tror att det är svårt för kyrkans högsta ämbetsinnehavare att återfå ett brutet förtroende:
Han skriver i ett mejl till Kyrkans Tidning: ”Det är skillnad på att under en längre period levt med exempelvis äktenskapsbrott eller ekonomiska brott och att i en stund av frestelse falla i synd. För präster och diakoner finns prövotid och varning. För den som har kyrkans högsta ämbete borde detta vara en självklarhet.”
Fem nomineringsgrupper (Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Fria liberaler i Svenska kyrkan och Himel och jord) öppnar i mer försiktiga ordalag för en översyn.
Karl-Gunnar Svensson (KR) säger att hans nomineringsgrupp har kommit fram till att det skulle vara möjligt att se över regelverket och att en diskussion behövs, men KR har ännu inte tagit ställning till om reglerna behöver ändras.
Diskussionerna inom KR har snarare handlat om ifall det skulle kunna vara möjligt att bli av med uppdraget som biskop utan att samtidigt förlora möjligheten att verka som präst.
– Om det varit ett annat regelverk där han (Thomas Petersson) fått behålla sitt prästämbete hade det inte varit en så stor fråga, säger Karl-Gunnar Svensson.
Alternativ för Sverige och Öppen kyrka – en kyrka för alla tycker inte att regelverket ska ses över. Margareta Karlsson (Öka) säger:
– Regelverket är som det är. Visst är det besvärande men samtidigt vet man som biskop vad som gäller.
– Även om man tillsätter en utredning som kostar x antal kronor så tror jag inte att man kommer hitta en annan lösning.
Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan har avböjt att svara.
