Krasch på 90-talet
Jonas Wihlstrand menar att välfärdsfrågan för de mest utsatta inte är en höger-vänsterfråga.
–Jag tror att det finns en samsyn att vi ska ha ett skydd till de allra mest utsatta, det man ser olika på är vägen dit. Istället tror jag att det är en generationsfråga. Många har glömt hur det var på 90-talet och hur fort det kan gå. Vi som var med under 90-talskrisen vet att människors krascher blir långvariga om man inte stoppar dem i tid.
I rapporten skriver Sveriges Stadsmissioner att man reagerar på hur det talas om fattigdom i det offentliga samtalet.
Vi som var med under 90-talskrisen vet att människors krascher blir långvariga om man inte stoppar dem i tid.
– Vi känner inte igen oss i beskrivningen. När Sverige lämnar in en FN-rapport och skriver att 2030-målen är nådda kring fattigdom är det inte vad vi ser i vår verksamhet, säger Jonas Wihlstrand som har saknat uttalanden från politikerna kring de som har de allra sämst.
Samtalet handlar enligt honom endast hur medelklassen ska klara sin ekonomi vad gäller el, matpriser och annat:
Flest i Malmö
– Sverige har inte haft en sådan svår tid framför sig på 30–40 år. Det är svårare än för ett år sedan även om vi har haft en pandemi. Den klarade samhället ganska bra även vad gäller de som är mest utsatta. Men nu när vi har krig i närområdet och priserna går okontrollerat upp. Då hålls det inte politiska presskonferenser varje dag.
Fattigdomsrapporten innehåller även en genomgång av hur den ekonomiska utsattheten fördelas mellan Sveriges kommuner med hjälp av data från SCB. Malmö är den kommun som har flest personer med låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Låg inkomststandard innebär att inkomsten inte är tillräcklig för att betala nödvändiga omkostnader.
Den kommun som har lägst antal personer i ekonomisk utsatthet är närliggande Vellinge kommun.
Vad gäller Stadsmissionernas insatser ligger hjälp med mat, matkuponger och subventionerad mat högst med 67 procent av verksamheten under 2015-2021.