Dansk tankesmedja vill lyfta kristna perspektiv

Tankesmedjan är kopplad till förlaget med samma namn, där de också kommer att publicera artiklar och material som vänder sig till politiker, journalister, opinionsbildare och andra intresserade.

– Det blir ofta stereotypt när det ska förklaras vad kristen tro går ut på, säger Carsten Mulnæs som är präst i Lillerød.

Bland medlemmarna i tankesmedjan finns både präster, religionsforskare och teologer – men också litteraturvetare, astronomer, forskare i socialt arbete och filosofer.

– Det är människor som alla kan bidra till att diskutera och bättre informera om hela det kristna intellektuella arvets betydelse, säger Carsten Mulnæs.

Eksistensen ska alltså inte vara ett språkrör för Folkekirken, varken som helhet eller en del av den, menar han.

– Vi beslutade oss snabbt för att vi inte skulle representera en bestämd del av den danska kyrkan. Vi är inte heller en politisk lobbyorganisation.

Som präst med erfarenhet av konfirmandarbete i 20 år, har Carsten Mulnæs på nära håll sett att de allmänna kunskaperna om kristet tankegods är minst sagt bristfälliga, vilket leder till grova förenklingar.

– I skolan får eleverna lära sig en del om biblisk historia, berättelser som är 2 000 – 2 500 år gamla. Men om den pågående utvecklingen vet de betydligt mindre om. Kristendomen som en historisk produkt, som har genomgått en utveckling, får låg prioritet, säger han.

– Även en del som har gått på universitetet lever med föreställningen att alla kristna, inklusive präster, tror att jorden skapades på sex dagar, säger han.

På fredagens invigningsmöte är rubriken ”Kropp och autonomi”, då bland annat olika perspektiv på den omskärelsedebatt som seglat upp i Danmark kommer att diskuteras.

Tidigare i år samlades 50 000 underskrifter in för ett medborgarförslag om införandet av en 18-årsgräns för icke-medicinsk omskärelse av pojkar. Det innebär att frågan ska gå till omröstning i folketinget.

– Vi vill bidra med möjliga perspektiv på en människosyn, att tala mer på metanivå: Varifrån härstammar egentligen våra begrepp som autonomi och individualism? frågar han

I debatten upprepas argumenten om mänskliga rättigheter och varje individs okränkbarhet, berättar Carsten Mulnæs. Men frågan ställs inte om det handlar om absoluta värden eller om dessa upplysningsfilosofiska argument faktiskt har sin grund i en specifik västeuropeisk tradition, som står i skuld till det judiskt-kristna tankegodset.

Under senare år har det talats mycket om att teologi och religion har fått ett större utrymme i den allmänna debatten. Hur ser det ut i Danmark?

– Det finns ett stort intresse för religion också i Danmark, där kristendom nog i hög grad är en omedveten underström. På grund av Grundtvig har folkligheten och tron en stark växelverkan i Danmark. 75 procent är fortfarande medlemmar i Folkekirken.

– Det innebär emellertid också att det väcker motstånd mot användningen av etiketten ”kristen” när det framförs argument mot något. Tankesmedjan står därför inte för den ”rätta kristna etiken”, utan vi vill istället visa att diskussionen om exempelvis etik ofta bygger på en allmän erfarenhet som har inspirerats av kristendomen genom århundradena.

Inledningsvis ska medlemmarna i Eksistensen ses två gånger per år. Om det faller väl ut kan det bli fyra i framtiden. Varje möte ska behandla ett aktuellt ämne, och ska mynna ut i artiklar som finns tillgängliga på bokhandelns hemsida. I januari blir det ett andra möte som då ska handla om den fruktbara relationen mellan naturvetenskap, teknologi och religion.