Förslaget om biskopar bygger inte på erfarenhet

I en utredning som nu är på remiss föreslås att stiftsstyrelserna under vissa omständigheter ska kunna vidta arbetsrättsliga åtgärder mot biskopen. Ytterst kan det handla om att säga upp hen. Proceduren ska likna den som finns för präster där arbetsgivaren först skall be domkapitlet om lov, så kallad befogenhetsprövning. För biskopar är det Ansvarsnämnden som skall ge klartecken. Förslaget verkar inte vara grundat i något annat än juridik – knappast i det vi vet om biskopsval och befogenhetsprövningar.

Biskopsvalen sker oftast i tre steg. I ett nomineringsval föreslås kandidater. Av dessa går de vidare som fått minst 5 procent av rösterna. Om ingen får mer än 50 procent i nästa val blir det ett avgörande val mellan de två som fått flest röster. Systemet innebär att även om den valda biskopen fått mer än 50 prpcent av rösterna så kan man förstå att denna knappast varit huvudkandidat ens för majoriteten av väljarna. Kanske är den valde andra- eller tredjevalet för många, det vill säga den minst dåliga. De väljare som ”förlorat” i valet kan tänkas ha ett extra kritiskt sinne och kanske leta efter fel hos den som valts. Eftersom politiska partier deltar i processen kan detta också få en politisk sida. Biskopen kan tänkas behöva anpassa sig efter stiftsstyrelsens majoritet eller riskera att frågan om arbetsrättsliga åtgärder väcks. Detta är knappast den självständiga ställning för biskopsämbetet som beslutades vid relationsändringen med staten.

Men detta skall ju Ansvarsnämnden bedöma. Tyvärr ger inte behandlingen av befogenhetsprövningar något hopp om att det ska finnas ett skydd för biskopen i Ansvarsnämnden. Överklagandenämnden har uttalat att för präster ska arbetsgivarens uppgifter tas för goda. Domkapitlen gör alltså ingen egen prövning utan ansökan passerar utan problem och godkänns - se min rapport från 2021 Befogenhetsprövningar i Svenska kyrkan: Ett spel för galleriet? 

Jag kan inte se att det kan finnas anledning att tro att Ansvarsnämnden skulle kunna inta en annan hållning till ansökningar om arbetsrättsliga åtgärder mot en biskop. Hur befogenhetsprövningarna fungerar i praktiken tas inte upp i utredningen, trots att det skulle kunna ge kritiska perspektiv på utredningens förslag.

Kanske kommer framtidens biskopar känna igen sig i ett yttrande en kyrkoherde gjorde inför en befogenhetsprövning: Ingen kyrkoherde kan räkna med att ha tjänsten längre än till nästa val.

Per Hansson
professor emeritus