Nya kyrkuppropet om klimatet - i grunden en andlig utmaning!

Stefan Edman, Bo Forsberg

I en tid av klimatnödläge ska kyrkornas folk förstås gå i fronten.

"Jorden sörjer och vissnar…jorden har vanhelgats av dem som bor där; de har överträtt lagarna, kränkt rätten, brutit det eviga förbundet”

Profeten Jesajas urgamla varningsord uttalades i ett annat sammanhang. Men de känns kusligt aktuella i den tid vi lever: Torka, isavsmältning, översvämningar, stormar, klimatflyktingar, livsmedelsbrist.  En global medeltemperaturhöjning som – om vi inte får hejd på utsläppen – i forskarnas prognoser kan bli uppemot 3 grader till år 2100 (i Sverige 5-6 grader!).

Men i Bibeln finns ju också Paulus ord i Romarbrevet om att skapelsen ”som ropar som i födslovåndor” ska ”befrias” när mänskligheten låter omvända sig till ett liv i ansvar och varsamhet, som Gud menat det.

Jesaja och Paulus – hotet och hoppet – är grundackordet i det Upprop för klimatet som den 20 februari lämnades till regeringen från 30 kända personer i Sveriges kristna kyrkor och samfund. Intresset är stort: På kort tid har det samlat en bra bit över 2 000 namn. Och fler ska det bli inför den uppvaktning hos ministrarna vi vill göra längre fram i vår.

Som initiativtagare får vi nu ofta följande tre frågor, inte minst från journalister och andra utanför kyrkornas kärntrupper:

1. Budskapet: Varför ställer uppropet fyra konkreta krav? Är inte det partipolitik?

Vårt svar: Nej, uppropet bygger givetvis inte på partipolitik. Vi lyfter fram några av de viktigaste kraven, bland annat reduktionsplikt, som enligt svenska forskare och expertmyndigheter nu är A och O för att Sverige ska klara klimatmålet till år 2030. Och vår moraliska skyldighet att uppfylla Parisavtalet. Huruvida partierna gillar detta eller inte är en annan femma.

2. Budbärarna: Intressant med alla dessa kyrkliga kändisar – men är klimatfrågan verkligen en ”kristen” fråga?

Svar: Kanske en mer överraskande undring, men här vårt svar: Vi kristna tror att Gud skapar liv på denna planet och att han ger oss människor ansvaret att förvalta det med kunskap och kärlek. När vi frestas till klimatpåverkande överkonsumtion går vi, världens medelklass, på tvärs mot Jesus maning till ett liv i förnöjsamhet och till en mer rättvis fördelning av världens tillgångar.

3. Budningen – når ni ut till folk?

Svar: En helt avgörande sak. Nu ligger uppropet på en av landets största sajter för kampanjer, med bland annat bilder på Antje Jackelén och Peter Örn som inspirerar människor att skriva under. Lätt att hitta!

Vi är optimister. I en tid av klimatnödläge ska kyrkornas folk förstås gå i fronten, inspirerade av sin Mästare!

Stefan Edman,
biolog, författare

Bo Forsberg,
ordf för Kristen Humanism och fd chef för Diskonia

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Klimat Miljö

Prenumerera på Nyhetsbrev

2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Nils Ronquist
Guds skapelse har vi att förvalta väl (håller med skribenterna). Gud har inte kastat ut oss i toma intet. Gud har gett oss regnskogarna för att hålla kvar vatten och sedan fördela vattnet. Välvårdade regnskogar är vår räddning! Hugga ned regnskog är ingen bra idé. Vi vill gärna spela Gud genom att bland annat gräva ned livets gas , koldioxid. Växterna gråter eller hur biolog Stefan Edman? Nej, återplantera regnskog och låt FN till exempel köpa in regnskogsområden för att förvalta. Nej att gräva ned livets gas är ingen bra lösning. Hur mycket koldioxid har ett 100- åridt lövträd tagit upp? Nej, skänk en slant till regnskogens bevarande.
Nils Ronquist
Min fråga i första inlägget var: Hur mycket koldioxid tar ett 100 årigt lövträd tagit upp? Jo, 6 ton koldioxid. Földfrågan blir: Den tidigare högerregeringen i Brasilien högg ned under ett år regnskogområdet lika stort som Södermanland!! Bor i Strängnäs)