Svenska kyrkan i dag är bra på att bekänna sina synder. ”Förlåt mig ty jag är rigid, förnekande, trångsynt, oförmögen att vara unik och bära förkunnelsen”, jo det stämmer säkert, men på mitt eget förmätna uppdrag ber jag härmed att få meddela kyrkan: dina synder är förlåtna.
Inte för evigt, men åtminstone fram till nästa söndag.
Till dess, kyrka, ska du fokusera på dina tillgångar. Du vet väl om att du är värdefull, ja,villkorslöst älskad? Inte av alla, men av mig och många med mig som i kyrkan ser möjligheter.
Vad som finns i kyrkan, som annars ofta saknas där det finns en god vilja och en önskan om att åtminstone försöka göra bra saker för andra, är inarbetade strukturer. Kalla dem rigida, men se också det brukbart effektiva med dem.
Som så riktigt påpekas i ledaren ovan måste kyrkan hitta sin kärna och man måste våga tro att kärnan håller och bär, i vår tid som i andra tider. Och kärnan i kyrkan – jag är ledsen att behöva bli så här jobbigt entydig – är Jesus. Och det går inte att sälja in Jesus hos en materialistisk sekulär allmänhet, redan Paulus insåg det, han påpekade att de troende är dårar i världens ögon.
Därmed blir det övertydligt vilken verkligt usel aktör kyrkan onekligen reduceras till så fort hon försöker agera som alla andra i en sekulär kontext.
Till att börja med föreslår jag i stället en fet annonskampanj med kyrkans logotyp och krigsrubriken DET HÄR ÄR INGET VARUMÄRKE, och under detta en finstilt helt ärlig harang, helt utan taktiskt målgrupps- och marknadstänk, om vad kyrkan faktiskt ÄR.
Jag prövade idén på en reklamkille som sa att den är helt genial. Våga!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR