Att komma med i psalmboken kommer bli en svår kamp. Av 5 000 förslag har psalmbokskomitéen sagt att de tror att cirka 100 till 200 kommer få plats i en ny psalmbok.
Noa Edwardsson är 21 år och organiststudent på musikhögskolan i Malmö. Han har gjort en psalmsamling på runt 30 psalmer som han skickat till brevlådan.
– Det är ett spektrum mellan pampiga koraler på ena sidan och Ropa till gud-iga lovsånger på andra sidan, säger han.
Könsneutral vigelpsalm kan bli del av psalmboken
Processen började med att Noa Edwardsson identifierade de hål han såg i psalmboken. Sedan tog han kontakt både med vänner och mer välkända namn, som Fredrik Modéus, som har fått sätta ord på några av hans melodier. Resultatet är bland annat en könsneutral vigselpsalm och en doppsalm som handlar om den evigt växande församlingen.
Nya psalmer testas alltid av Noa Edwardsson på både piano och orgel. Funkar de inte på orgeln börjar han om.
– Jag tycker också att det är viktigt att ge psalmen sin speciella grej. Jag kallar det att Egil Hovlanda-till det. Han skrev många psalmer med rolig harmonik lite då och då. Det är så jag tänker. Det behöver inte vara någon knepig harmonik, men något som får den att sticka ut.
Inkluderande melodier viktigt
När man skriver psalmer är det viktigt att tänka på att de ska kunna sjungas av alla.
– Man får ta sig friheter och gör sitt eget uttryck, men inte så att den blir exkluderande.
Noa Edwardsson tror att arbetet med den nya psalmboken kommer resultera i ett överflöd av psalmer.
– Till församlingarna vill jag säga: Var inte rädd för att använda nya psalmer, även de som inte kommer komma med. Psalmer är till för att användas.
Tonsättaren har skapat sin första psalm
Ylva Quiroga Arkvik, 61 år, är tonsättare och har tidigare skrivit juloratorium och andra stora verk, men inskicken till brevlådan är hennes första psalmer. Hon har arbetat med Ture Rangström, som har skrivit text.
– Det var roligt, för vi hade ett tätt samarbete under några veckor. Jag skickade en melodi till honom och han skickade tillbaka en text. Så höll vi på och sedan valde vi ut några och skickade in, säger Ylva Quiroga Arkvik.
I ett gränsland mellan dur och moll
Texterna från Ture Rangström är direkta och Ylva Quiroga Arkviks förhoppning är att de också fungerar att sjunga med en barnkör. Psalmerna ska passa alla människor.
– De går inte i ren dur eller moll, utan ligger i ett gränsland. Men det är ändå ett ganska rakt och direkt tonspråk, inte något som man behöver lyssna flera gånger för att förstå vad det handlar om harmoniskt sätt.
Harling har skrivit över 1 000 psalmer
Prästen Per Harling, 74 år, är van psalmförfattare. Några av hans verk finns redan i psalmboken. Till brevlådan har Per Harling valt ut drygt 100 psalmer bland de uppskattningsvis 1 200 verk som han skapat genom åren.
– Uppslag till nya texter är olika, men det är alltid något utifrån som påverkar. Det kan vara en tidningsartikel, ett sommarprogram eller ett samtal på Ica. Vad som helst som sätter igång hjärna och tankeverksamheten, säger Per Harling om hur hans psalmer blir till.
Teman som har blivit allt mer aktuella sedan den nuvarande psalmboken antogs 1986, till exempel miljöfrågor, fred och livet i staden, saknas i dag, tycker Per Harling.
– Ibland har jag funderat om psalmboken är sponsrad av lantbrukarnas riksförbund, för den är så oerhört agrar till sitt innehåll. Psalmskapade har alltid byggt på de bibliska texterna och de är framkomna i ett agrart samhälle, så det är förståeligt. Men det finns två eller tre psalmer som också nämner att Gud också är närvarande i staden, så där behövs fyllas på, säger Per Harling.
Efterfrågar trosinbjudande psalmer
Psalmer som lätt kan sjungas av barn efterfrågas av Per Harling. Han lyfter också att allmänheten i dag har dålig koll på de bibliska berättelserna och han vill därför se ett språk som tilltalar även dem som inte är bekanta med Bibelns texter.
– Vi skulle behöva lite fler trosinbjudande psalmer, som inte kräver den bibliska kunskapen, utan med ett annat språk bjuder in till trons märkliga landskap, säger han.
I dag är Per Harling pensionerad. Tiden ägnas främst till skapande.
– Jag skriver för att jag känner att musikens språk är kanske det viktigaste språk vi har i kyrkan i dag. Inte minst märker man under den här decembermånaden, när fler kommer till kyrkan, att man kommer för musikens skull. Kyrkan har alltid gått sjungande genom historien och förhoppningsvis kommer den fortsätta att göra det.
