En procentspärr ska utredas

Spärr mot små nomineringsgrupper

Det är motion 81 som vill att det ska införas en procentspärr till kyrkomötet. Motion 63 handlar om en parlamentarisk utredning om indirekta val. Foto: Getty och Marcus Gustafsson

En spärr mot små nomineringsgrupper i kyrkomötet ska utredas. Men kyrkomötet utreder inte indirekta val till kyrkomötet. Det har kyrkomötet beslutat under onsdagen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Spärr mot små nomineringsgrupper

Det är motion 81 som vill att det ska införas en procentspärr till kyrkomötet. Motion 63 handlar om en parlamentarisk utredning om indirekta val. Foto: Getty och Marcus Gustafsson

Motion 81, om en procentspärr till kyrkomötet, fick stöd i kyrkomötet. 145 av kyrkomötets ledamöter ville ha en procentspärr, 95 röstade emot, två ledamöter avstod från att rösta.

Motion 81 är signerad av gruppledarna för Socialdemokraterna (S), Borgerligt Alternativ (BA) Vänstern i Svenska kyrkan (Visk), Centerpartier (C) och Öppen kyrkan - en kyrka för alla (Öka) samt Per Lindberg från Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan (Posk).

Motionärerna ville att alla nomineringsgrupper som tar plats i kyrkomötet ska ha lokal förankring på församlings- och stiftsnivå och ser det som önskvärt att de finns representerade i alla utskott.

Utredning om indirekta val 

Motion 63, om en parlamentarisk utredning om indirekta val, fick däremot inte stöd, 148 röster lades emot den, medan 91 gav den sitt stöd. Tre ledamöter avstod.

– Jag tycker att det är tråkigt. Jag tror att vi behöver kunna titta på hur ska vår demokratiska struktur se ut. Jag tror att vi behöver våga tänka annorlunda än att försöka följa en sekulär struktur, säger Johan Garde, Posk, efter att beslutet om motion 63 har fattats. 

Johan Garde

Han menar att församlingen är den primära enheten och det måste speglas i beslut på nationell nivå. Det är därför han vill att frågan ska utredas. 

– I grunden är den en kyrkosynsfråga. Är Svenska kyrkan församlingar och stift som också har någon form av samverkansorgan på nationell nivå eller är Svenska kyrkan någon form av aktiebolagskoncern som har lokala filialer? Kyrkans historia och identitet är att det är stiften och församlingarna som är kyrkan och då måste det också synas i de demokratiska strukturerna, säger han. 

Anser att flera saker är problematiska

Motion 63 handlar om en parlamentarisk utredning om indirekta val. Motionen är skriven av Sven Gunnar Persson (Posk), Amanda Carlshamre (Posk), Per Lindberg (Posk), Bengt Kjellgren, Borgerligt alternativ (BA), Olle Reichenberg (BA), Leif Nordlander, Frimodig kyrka (FK), Berth Löndahl (FK), Åsa Nyström, biskop i Luleå stift och Åke Bonnier, biskop i Skara stift.

Sven Gunnar Persson (Posk) talade för motion 63 under tisdagens debatt. Han nämnde flera saker som han ansåg problematiska i dagens system och sa att fokus borde ligga på kyrkans grundläggande enhet: församlingen.

Ulf Bjereld (S) ville att utskottets förslag och alltså inte motion 63 skulle gå igenom.

– I kyrkovalen får vi möjlighet att lyfta fram de olika riktningar som finns i Svenska kyrkan och medlemmar får möjlighet att förhålla sig till det, sa han.

"En grundläggande förändring"

Tomas Jansson (Posk) yrkade avslag på motion 81 om en procentspärr. Han radade upp de grupper som inte skulle suttit i kyrkomötet om den fanns en spärr på fyra procent: Fria liberaler i Svenska kyrkan, Frimodig kyrka, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan, Alternativ för Sverige och Himmel och jord.

– Där här vore att på ett grundläggande sätt förändra kyrkomötet. Det tycker jag vore olyckligt, det skulle var en försämring av demokratin.

Ulf Bjereld sa att det enligt förslaget är upp till kyrkostyrelsen att komma med förslag om hur hög en procentspärr skulle vara.

– Att inte ha någon spärr alls tror jag innebär fler nackdelar än fördelar.

"Försvårar för små grupper"

Linda Sjöö (Visk) lyfte frågan om nationella kandidatlistor och la fram ett omformulerat yrkande om att kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att återkomma med förslag på hur nationella listor skulle kunna användas där lokala listor saknas.

Hon fick stöd av Olov Lindquist (Fisk) som ville se ett ja till hennes förslag och ett nej till procentspärren. Han sa att utskottets förslag försvårar för de små grupperna.

–  Detta har de ungas kyrkomöte förstått, sa han och hänvisade till deras skrivning om att vissa nomineringsgrupper kan ha svårt att hitta representanter på lokal nivå, trots att det kan finnas väljare där.

"Handlar om kyrkosyn"

Jenny Nilsson (Öka) ville se bifall på utskottets förslag och sa att det hela handlar om kyrkosyn.

–  Vi representerar medlemmarna och de som röstar på oss. Därför är det viktigt att med direkta val där alla får vara med och välja till samtliga nivåer.

Sven Gunnar Persson replikerade:

–  Den miljonen medlemmar som går till valurnorna är jag övertygad om skulle fortsätta göra det om man fokuserade på det deltagande och det direkta val som är på lokal nivå.

Jenny Nilsson var inte övertygad. Hon såg det som en risk att fokus alltför mycket skulle bli på den gudstjänstfirande församlingen.

–  På de vi redan når. Men vi är en kyrka för alla medlemmar.

Fakta: Valsystem i Svenska kyrkan

  • Direkt val innebär att alla röstberättigade väljare utser ledamöter till de styrande organen. Indirekt val innebär att ledamöterna väljs av elektorer.  
  • Fram till 1997 valdes ledamöter i stiftsfullmäktige och kyrkomötet av elektorer från församlingsnivån.
  • År 2000 infördes direkta val till alla nivåer i Svenska kyrkan: församlings-, stifts- och nationell nivå.
  • 2017 gav kyrkomötet i uppdrag till kyrkostyrelsen att återkomma med en konsekvensanalys av direkta och indirekta val, efter flera motioner om ämnet. I analysen framgår att både direkta och indirekta val är att betrakta som demokratiska.