– Kanske är det här inte den bästa lösningen, men problemet är att vi har inte erbjudit någon lösning fram till nu, så för många av de här länder var det här den enda lösningen, säger Margareta Koltai, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan.
Innan klimattoppmötet COP27 drog igång i Sharm el-Sheikh i Egypten sa Margareta Koltai att frågan om klimatrelaterade skador och förluster kunde “stjälpa hela klimatavtalet”. Hon oroade sig för att förhandlingarna kunde bli en av de tuffaste någonsin.
Nu kan hon konstatera att frågan fick gehör hos förhandlarna.
– Under alla år, sen de första klimatförhandlingarna, har de länder som drabbas värst sagt att för oss räcker det inte att stödja utfasning av fossila bränslen, det räcker inte att riskreducera och anpassa, vi står mitt i en kris och behöver stöd att återhämta oss, säger Margareta Koltai.
Ska inrätta klimatskadeståndsfond
Beslutet som fattades betyder att COP-länderna har enats om att sätta upp en fond för klimatrelaterade skador och förluster. Formerna för fonden ska fortfarande fastställas och länderna har inte förbundit sig till någon finansiering.
– Hade inte det här beslutet fattats var det enorm risk att länderna i syd skulle kliva av. Att de skulle tappa tillit. Frågan om tillit var en av de största, hårdaste utmaningarna under förhandlingarna. Det märktes de första dagarna andra veckan att det var väldigt, väldigt hård stämning.
Hotellrum avbokades oväntat
Margareta Koltai spenderade en vecka på COP och såg hur värdefull kyrkans närvaro kan vara, hur viktigt det var att samlas som trossamfund och enas i omsorg om skapelsen. Att vara en civilsamhällesorganisation på COP27 var dock inte helt oproblematiskt.
– Många som varit tidigt ute och lyckades boka rum till billigt pris fick sina rum avbokade och sedan hyrdes de ut igen mycket dyrare.
De höga priserna förhindrade civilsamhällesorganisationer som inte har stor ekonomi att komma på mötet, säger Margareta Koltai. Det var också stor kontrast mot COP26 i Glasgow förra året, där många kunde hitta lokala värdfamiljer att bo hos. Något liknande var svårt att få till i Sharm el-Sheikh, som är en turistdestination med liten lokalbefolkning.
– Civila samhället och de som jobbar med mänskliga rättigheter i Egypten fick inte tillträde. Och valet av plats var sådan att man inte kommer i kontakt med människor som lever i landet, säger Margareta Koltai.
Demonstrationer genomfördes undanskymt
Utöver problemet dyra hotellrum, säger Margareta Koltai att den plats som tilldelats för att demonstrera var i ett hörn av anläggningen där ingen passerade. Alla som ville demonstrera fick söka om tillstånd och besked kom först i sista minuten.
– Det är en sak att säga att man får vara med, en annan att skapa förutsättningar för att faktiskt kunna uttrycka sin röst. Och när man inte får synas, eller bara får symbolsynas, alla från civilsamhället upplevde att det här var långt ifrån tillräckligt, säger hon.
