Folkvald kolonialism

Vad gör Helgesson nu?

Örebroprästen Björn Helgesson har otur. En vecka efter det att han deklarerade Svenska kyrkan som kolonial med de politiska partierna som ”förtryckande härskarmakter” och utropade kommande kyrkoval som det sista med dem i Kyrkans Tidning nummer 24/17, slog SAP-ordföranden och statsministern, Stefan Löfvén fast att Socialdemokraterna kommer att vara kvar i kyrkan inom ”oöverskådlig tid” (Kyrkans Tidning nummer 25/17).

Blir den intervjun  Helgessons startskott för ett kolonialt ”befrielsekrig”? Skall det påstått onda också med ont fördrivas, eller hur reagerar han efter statsministerns deklaration? Själv slog ju Helgesson fast att kolonialtiden ”närmar sig nu sitt slut”, samtidigt som han jämför situationen med de för länge sedan avvecklade franska och brittiska kolonierna.

Den kyrkokoloniala maktapparaten är alltså Örebroprästen en del av. Men allra värst är de politiska partierna, som i fria, demokratiska kyrkoval under ett stort antal decennier har fått väljarnas förtroende, liksom de har fått det i sekulära val. Skall de nu förbjudas att ställa upp i kyrkovalen; vill Helgesson det, när Stefan Löfvén markerat att hans parti stannar kvar? Den markeringen måste också de andra grupperna i Svenska kyrkan förhålla sig till.

Så, bäste Helgesson, ”kolonialismens” tid fortsätter i Svenska kyrkan. Det folkvalda kolonialförtrycket!