Replik. I en debattartikel i Kyrkans Tidning nummer 21/2016 argumenterar Gunnar Hyltén-Cavallius mot att politiska partier ställer upp i kyrkoval och har ambitionen att kontrollera kyrkan. Jag har svårt att känna igen mig, skriver debattör Erik Lundgren, tidigare förtroendevald i kyrkan för socialdemokraterna.
Gunnar Hyltén-Cavallius hänvisar till en avhandling som jag inte har läst, där det hävdas att Socialdemokraterna vill motverka de bekännelsetrogna grupperna inom Svenska kyrkan.
Som tidigare socialdemokratisk kyrkopolitiker har jag svårt att känna igen mig.
Jag växte upp i bekännelsetrogna Bibeltrogna Vänner och sjöng redan som barn ”skriv i mitt hjärta vart ord”. När jag växte upp och fick rösträtt och läste partiprogrammen, fann jag att SAP med sin betoning av allas lika värde bäst svarade mot den gudsrikesvision som Jesus talade om.
Hyltén-Cavallius frågar var den starkaste lojaliteten finns. I Kristi kyrka eller hos partiet? Mitt svar är hos Jesus Kristus, hos kyrkan och partiet, enbart om det som dess ordning och program stämmer med det jag fått uppleva vad min frälsare vill.
Jag ser inte problemet med att kyrkan vill locka nya grupper och förstår inte varför följsamhet till missionsbefallningen skulle lämna traditionellt kyrkliga grupper i sticket. Min erfarenhet är den motsatta. Kyrkoordningen är också tydlig. Det är inte kyrkopolitikerna som bestämmer om gudstjänstens innehåll, det är prästens och de vigdas uppgift.
Erik Lundgren
f d S-kyrkopolitiker,
professor emeritus
LÄGG TILL NY KOMMENTAR